Stäng

Läs mer om hur Lyssna tjänsten fungerar på ReadSpeaker

Sfinkterskada

En sfinkterskada är när ändarmens ringmuskel skadats i samband med förlossning.

Oftast mäts och jämförs risken för förlossningsskada med andelen kvinnor som får en skada på ändtarmens ringmuskel (sk sfinkterskada eller grad 3/4-bristning). Detta drabbar 6-7% av förstföderskor som föder vaginalt i Sverige.

Sfinkterskada vid förlossning är den viktigaste orsaken till analinkontinens hos kvinnor, vilket förstås försämrar livskvaliteten. Sfinkterskada ger också en sämre självbild och påverkar samlivet negativt.

Få klipp i Sverige

Medias rapportering om underlivsproblem efter vaginal förlossning ökar kvinnors rädsla och allt fler kvinnor önskar kejsarsnitt, vilket är resurskrävande och patientosäkert på sikt. Man ska komma ihåg att endast en liten andel (ca 10%) av de som drabbas av sfinkterskada får bestående besvär med inkontinens, även om det kan vara jobbigt en tid efter förlossningen.

Störst risk att drabbas av sfinkterskada har de som blir förlösta med sugklocka/tång, då i medeltal 12% drabbas i Sverige. Andra riskfaktorer för sfinkterskada är långdragen förlossning, stort barn och hög ålder.

Vanligare hos förstföderskor

Kvinnor som har fött barn tidigare har lägst risk. Registerstudier från Finland och Nederländerna har nyligen visat att långt färre kvinnor fick en sfinkterskada om man hade lagt snedklipp vid huvudets framfödande vid sugklocke-/tångförlossning. Detta citeras i en svensk rapport från SBU som kom ut i april 2016, men ingen randomiserad studie har vetenskapligt bevisat den skyddande effekten av snedklipp ännu.

I många länder används klipp rutinmässigt vid alla typer av förlossning hos förstföderskor. I Medicinska Födelseregistret har man inte kunnat visa att klipp skyddar mot sfinkterskada. Användning av klipp vid förlossning är därför mycket sparsam i Sverige. Endast 5% får ett klipp och det läggs oftast för att påskynda framfödandet för att barnet är ansträngt.

Forskning kring klipp för att minska skador

Eftersom vi har så få klipp har vi i Sverige en optimal miljö att undersöka frågan om snedklipp eller inget klipp är bäst för att skydda ändtarmens ringmuskel. En forskningsstudie kring detta påbörjades vid Danderyds sjukhus under våren 2017.

Här finns skötselråd och uppföljningsplan för dig som fått en sfinkterskada.

Vill du veta mer finns ett webbaserat utbildningsprogram för ökad kunskap inom svensk förlossningsvård om förlossningars påverkan på bäckenbottens strukturer.

Nästa förlossning – rådgivning

Oftast går det bra att föda vaginalt igen. Ca 90 % av kvinnor med tidigare sfinkterskada föder utan sfinkterskada nästa gång. Om kvinnan inte har besvär kan en vaginal förlossning rekommenderas.

Ibland kan det dock vara rekommederat med kejsarsnitt, t ex för kvinnor som fått en omfattande skada (grad 4), haft en långvarig rehabilitering, kvarvarande besvärande analinkontinens eller ökande symtom vid ny graviditet kan sannolikt skyddas mot långvariga besvär genom ett planerat kejsarsnitt.

Kvinnor med tidigare sfinkterskada bör komma till en läkare på specialistmödravården för planering av förlossningen vid en ny graviditet.

Informationsträffar
Välkommen på informationsträff om sfinkter/bäckenbottenskada - ingen föranmälan behövs. Här finns tid och plats.