Stäng

Läs mer om hur Lyssna tjänsten fungerar på ReadSpeaker

100 000 för forskning om kvinnohjärtat

Jonas Persson, läkare på Hjärtkliniken, fick 2014 ett stipendium på 100.000 kr från 1,6 och 2,6 miljonersklubben för kvinnors hälsa. Stipendiet ska användas för att studera förekomst av fett i kranskärlen samt funktionen i kranskärlen hos kvinnor som kommer in akut till sjukhus med hjärtinfarkt och/eller brustet hjärta.

Studien genomförs tillsammans med Christina Ekenbäck och Jonas Spaak, båda läkare och verksamma på Hjärtkliniken.

– Vi hjärtläkare har under många decennier inriktat oss på att behandla förträngningar som identifierats med kranskärlsröntgen i de stora kärlen. Hos kvinnor verkar faktorer såsom funktionen i arterioler vara viktigt för framtida insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Om det finns en koppling mellan låga adiponectin-nivåer och dålig funktion i arteriolerna hos kvinnor med hjärtinfarkt ökar det förståelsen för vilka mekanismer som ger hjärtinfarkt hos kvinnor, säger Jonas Persson.

Traditionell behandling sämre för kvinnor
Kvinnor med kranskärlssjukdom har färre förträngningar i kranskärlen än män och funktionen i de mindre artärerna, arteriolerna, har stor betydelse för om det kan uppstå nya hjärt-kärlbesvär.  Traditionell behandling med ballongvidgning med stent vid hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom har sämre effekt hos kvinnor än hos män. Den invasiva diagnostiken med kranskärlsröntgen behöver förbättras generellt och för kvinnor i synnerhet.

– Vi kommer att användas oss av två invasiva diagnostiska metoder som inte används i daglig klinisk praxis: IMR, som mäter arteriolernas funktion och NIRS, som spårar förekomst av fett i kranskärlen. Metoderna kan relativt enkelt och riskfritt kan användas i samband med kranskärlsröntgen, säger Jonas Persson.

Genom studien kommer man också att kunna visa om det finns fettinlagring i hjärtats kranskärl hos patienter med brustet hjärta. Informationen saknas idag men den är viktig för att kunna ta reda på vad som orsakar brustet hjärta.