Stäng

Läs mer om hur Lyssna tjänsten fungerar på ReadSpeaker

Yoga har positiv effekt på förmaksflimmer

2014-03-05

På Danderyds sjukhus har mindre studier av medicinsk yoga visat effekter på sk paroxysmalt förmaksflimmer, attacker av oregelbunden puls på upp till 170 slag per minut.

Maria Nilsson– Nu tredubblar vi antalet patienter till vad som troligen blir den största studien inom området, berättar forsknings- och hjärtsjuksköterskan Maria Nilsson, som även lett den tidigare forskningen.

Medicinsk yoga är en terapeutisk form av yoga, där det viktigaste är djupandningen. Paroxysmalt förmaksflimmer är en hjärtsjukdom som även drabbar yngre personer, ofta kvinnor. Flimret kommer i korta attacker, under någon minut eller under flera timmar upp till hela dagar. Den höga och oregelbundna pulsen leder till ångest och oro men kan också leda till fysisk sjukdom som hjärtsvikt och stroke. Det är ofta svårt att avgöra vad som är orsaken till paroxysmalt förmaksflimmer. Det kan vara andra sjukdomar t ex sköldkörtelrubbningar, högt blodtryck eller externa faktorer som stress, för mycket kaffe eller träning.

Flimmer kan bli permanent
– Ett tillfälligt flimmer kan gå över i ett mer kroniskt flimmer, det är därför viktigt att både upptäcka och behandla flimmer så snabbt som det går, berättar Maria Nilsson. Och här är medicinsk yoga både förebyggande och behandlande samtidigt som övningarna kan göras i princip var som helst; i bussen, på jobbet eller hemma.

Alla får behandling
Den nya studien blir en av världens största randomiserade studie av den medicinska yogans effekter på patienter med paroxysmalt förmaksflimmer.
– Vi delar slumpmässigt in patienterna i två grupper, berättar Maria Nilsson. En grupp får standardbehandling, d.v.s läkemedel, elkonvertering (defibrillering) och ablation (när man bränner nervtrådar i hjärtat). Den andra gruppen får standardbehandling plus medicinsk yoga en gång i veckan under tre månader på Danderyds sjukhus.

Våga leva ett normalt liv
Att leva med förmaksflimmer innebär ofta att man begränsar sitt liv på olika sätt på grund av rädslan för att hjärtat ska börja "rusa och skena".
– Det primära målet är att höja livskvaliteten för de drabbade, att lära dem häva symptomen, men vi kommer även att mäta flimmerepisoder, hjärtfrekvensvariabilitet, hjärtmuskelhormoner, inflammatoriska markörer och sjukvårdskonsumtion, berättar Maria Nilsson.

Fakta förmaksflimmer:

Ca 3 procent av den vuxna befolkningen drabbas av förmaksflimmer (FF) och tillståndet ökar med stigande ålder. Prevalensen är högre hos män i alla åldrar och har mer än fördubblats under de senaste decennierna. För kvinnor har däremot prevalensen varit oförändrad under samma tidsperiod. Medianåldern för att insjukna i FF är 75 år.

FF kan delas upp i tre grupper: paroxysmal (PAF), oftast snabbt flimmer som spontant övergår till normal hjärtrytm, persisterande (kräver behandling för övergång till normal rytm) och permanent (kroniskt) där den drabbade måste lära sig att acceptera och leva med sina symtom.

Vid PAF kan hjärtfrekvensen vara 150-170 slag/minut och ger ofta symtom i form av tryck i bröstet, yrsel, nedsatt kraft, ångest och oro. PAF kan vara i en minut upp till flera dagar och kan påverka personen i dess sociala situation. Sedvanlig behandling vid PAF är läkemedel som rytm- och/eller frekvensreglerande läkemedel, eventuell elkonvertering och i vissa fall ablation. Vad som orsakar PAF är inte helt kartlagt, men vissa faktorer som ålder, hypertoni, hyperthyreos, stress, kaffe, alkohol, sömnvanor och kroppslig aktivitet är faktorer som har diskuterats. Inflammationsmarkörer som CRP och ämnen som frisätts från hjärtmuskeln, t ex s.k. natriuretiska peptider (BNP) kan vara förhöjda hos personen vid FF och förhöjda värden indikera en ökad risk att drabbas av FF.

Tidigare studier vid Danderyds sjukhus:

Den första studien 2009, visade att medicinsk yoga har signifikant positiva effekter på patienter som drabbats av hjärtinfarkt.
En mindre studie av patienter med sk paroxysmalt förmaksflimmer (80 st) genomfördes under 2009-2012 och visade också på positiva effekter.
Den nuvarande studien omfattar 180 patienter och startar 2014.

Mer information:
Maria Nilsson, Doktorand KI DS, Forskningssjuksköterska, Danderyds sjukhus.
KFC Hjärta-kärl, tel 08 123 571 85