Sanna Bråding om bristningar och sex efter förlossningen

– Det enda som är viktigt för mig, är att jag inte ska spricka! Det sa Sanna Bråding när hon kom in till förlossningen och bara några timmar därefter var hennes lilla son född. Allt gick bra och Sanna fick bara den lägsta graden av bristningar.

I poddens femte avsnitt samtalar specialister från Danderyds kvinnoklinik med skådespelaren Sanna Bråding om risken att spricka och vad som händer med kroppen efter en förlossning. Till exempel hur lusten och möjligheten till sex påverkas.

Viktigt att upptäcka och åtgärda en bristning
Att spricka under förlossningen är någonting som många kvinnor är rädda för. Avsikten med det här avsnittet är att om möjligt avliva myter och reda ut begreppen kring bristningar. Hur vanligt är det? Vilka riskfaktorer finns? Hur kan man förebygga större bristningar och om du ändå drabbas, går de att åtgärda så att du inte får några men efteråt?

– Barnmorskan måste inspektera och palpera! Det innebär att kvinnan undersöks direkt efter förlossningen med ett finger i slidan och ett finger i ändtarmen, säger barnmorskan Ann Olsson.

Knipa på rätt sätt
Programmet lär oss hur man kan förebygga, upptäcka och åtgärda bristningar. Att det är viktigt att knipa på rätt sätt, och att kvinnan ska kräva undersökning av sitt underliv, t ex vid återbesök hos barnmorska eller läkare.

Förlossningsöverläkaren Sophia Brismar uttalar sig om de medicinska aspekterna och specialistbarnmorskan Ann Olsson, som arbetar på Bäckenbottencentrum på Danderyds sjukhus, reder ut begreppen kring allvarliga bristningar, sk sfinkterrupturer. Hon talar även om sin egen forskning om sex efter förlossningen.

Vänta med sex och träning?
– Det var jag som ville ha sex redan två veckor efter förlossningen, berättar Sanna i programmet. Men min kille tyckte att vi skulle vänta.

Det är vanligt att sexet får något av en ”time-out” efter en förlossning. I ”regelboken” talas det om att vänta med sex och träning i sex veckor, men Sophia Brismar menar att det ofta tar mycket längre tid, flera månader, innan kroppen är färdigläkt och sexlusten är tillbaka.

Ann Olssons forskning visade att många män är inställda på att vänta med sex under en tid, att det finns en rädsla för att skada kvinnan om man har sex för tidigt, innan kvinnan har läkt.

Siffror i korthet

  • Det finns 4 grader av bristningar där 1 är den lägsta och 4 den högsta.
  • Ungefär 4 av 100 drabbas av en sfinkterruptur (grad 3 och 4) som måste sys av en specialistläkare.
  • Endast 1 av 100 drabbas av den allvarligaste graden (4).
  • Förstföderskor drabbas i högre grad av bristningar jämfört med omföderskor.
  • Av förstföderskor är det 8-9 av 10 kvinnor som får någon typ av bristning.
  • Drygt 4 av 10 förstföderskor drabbas av den lägsta graden (1) och ungefär lika mångadrabbas av grad 2. Dessa bristningar sys oftast av barnmorskan direkt efter förlossningen.

Kommentar till podden och texten 13/9 2016
Vi beklagar verkligen vår olyckliga formulering i texten ovan och förstår att den väckt så många starka känslor. Vi har nu tagit bort meningen som indikerar att kvinnan själv kan förhindra bristningar, eftersom den är missvisande. Det var aldrig vår avsikt att skuldbelägga kvinnor och vi ber om ursäkt.
Just nu är podden Föda barn ”vilande”, men vi har för avsikt att starta nya avsnitt från och med nästa år. Vi kommer då att se över möjligheten att göra ett nytt avsnitt om allvarliga bristningar med en gäst som själv drabbats.

Allvarliga bristningar drabbar runt 4-5 procent av alla kvinnor och det bedrivs en hel del forskning kring detta för att minska riskerna. Förlossningsvården i Stockholms län har precis fått finansiering för forskning kring hur man kan förebygga allvarliga bristningar. Man arbetar också med ett utbildningsprogram för vårdgivare som skall finnas nationellt och där ingår experter från vår Kvinnoklinik.
Sedan många år utbildas och tränas läkare och barnmorskor på Danderyds Kvinnoklinik i hur man förebygger, undersöker och upptäcker en allvarlig bristning, sk sfinkterruptur. Under förlossningen använder barnmorskan ett sk perinealskydd där barnmorskan med hjälp av kommunikation och händer, styr barnets framfart så att det inte kommer ut för snabbt.