AI som lyssnar på patienten
En världsunik studie vid Danderyds sjukhus undersöker om digital anamnes kan göra diagnosen säkrare och vården effektivare. Preliminära resultat visar att det är så.
– AI:n säkerställer att patienten får svara på alla relevanta frågor som gäller för just den individen, menar Helge Brandberg, doktorand och ST-läkare vid hjärtkliniken.
Helge är en av utvecklarna bakom CLEOS, som det digitala verktyget heter.
Studien började redan i maj 2017 och sedan oktober i år har drygt 1 200 patienter som sökt akut på Danderyds sjukhus för bröstsmärtor deltagit i studien.
– Trots att det handlar om ny digital teknik är det samtidigt lite av ”back to basics”, menar Helge Brandberg och syftar på den viktiga anamnesen, patientens egen berättelse, som behöver lyftas fram för att kunna ställa rätt diagnos.
– Idag förlitar vi oss kanske lite för mycket på vad blodprov, datortomografier och andra, ofta dyra, utredningar visar. Utan en väl genomförd anamnes kan man missa viktiga diagnoser, som t ex instabil kärlkramp som har liknande symtom som hjärtinfarkt – och kan vara lika livshotande, säger Helge Brandberg.
Världsunik studie
Programvaran kommer ursprungligen från USA men har vidareutvecklats här på Hjärtkliniken och KIDS i samarbete med LIME, Karolinska Institutet*.
Förutom Helge Brandberg är det hans två handledare, Tomas Kahan och Jonas Spaak, även de forskande kardiologer, som tillsammans med Carl Johan Sundberg och David Zakim från LIME, KI, har anpassat systemet till svenska förhållanden med fokus på patienter med bröstsmärta. Studien är världsunik och med sina 1 200 patienter är det den största studien i världen inom området digital anamnestagning.
– CLEOS är en programvara med så kallad AI, artificiell intelligens med en inbyggd algoritm som tar fram exakt de frågor som gäller för varje enskild individ. Här finns 17 000 beslutsnoder programmerade. Man kan säga att intervjun skräddarsys för varje enskild patient, säger Helge Brandberg.
Säkrare och snabbare diagnoser räddar liv
De flesta patienter som kommer till hjärtsektionen på akutmottagningen har inte urakuta symtom, har man det gäller kod röd och omedelbar behandling. Av 100 personer med akuta hjärtinfarkter som kommer in till Danderyds sjukhus räddas runt 95 till livet.
Men patienter som inte har ett akut livshotande tillstånd kan svara på CLEOS frågor under tiden som de väntar på läkaren och därmed utnyttja tiden optimalt. Tyvärr kan det ta flera år innan CLEOS kan användas i den kliniska verksamheten, men forskningen måste få ta tid för att få fram säkra resultat.
Avslutningsvis Helge Brandberg, vad är det bästa med CLEOS?
– En AI kan hantera så mycket mer fakta än vad en människa kan, vilket möjliggör en säkrare diagnostik. Dessutom blir en AI inte trött eller stressad, den har aldrig en ”dålig dag” eller reagerar känslomässigt. Det är ett säkert komplement till andra prover och en läkares bedömning. Men vad det till slut handlar om är att rädda liv. Med säkrare och snabbare diagnoser som leder till rätt insatser i rätt tid, skapar vi de bästa förutsättningarna att göra det.
*KIDS är Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus på Karolinska Institutet och LIME är Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet