Enklare metod att undersöka patienter med bröstsmärta
Jonas Spaak, docent och hjärtläkare på Danderyds sjukhus, har tilldelats 400 000 kronor i anslag från Hjärt-Lungfonden för att forska kring en metod att utreda patienter med bröstsmärta.
En ny, enklare metod skulle öppna möjligheter att undvika onödiga undersökningar.
Bättre riskbedömning av patienter
Bröstsmärtor är den vanligaste sökorsaken på akuten. Sjukhusen i Sverige har minst 200 000 besök av patienter med bröstsmärtor varje år. Nu ska Jonas Spaak, forska på om det finns en enklare metod kring riskbedömning av patienterna.
– Det är många patienter som söker för akut bröstsmärta, dock är det en liten andel av dem som har en akut hjärtinfarkt – ungefär nio av tio patienter har andra orsaker till bröstsmärtan. Det är relativt lätt att hitta de som har hjärtinfarkt, men svårare att bedöma de andra nio av tio. Dessa kan ha kronisk kranskärlssjukdom eller andra orsaker som ibland är allvarliga, som lungemboli eller aortadissektion, men oftast relativt ofarliga som magbesvär eller muskelsmärtor. Det är en utmaning att utreda rätt patienter vidare när det finns många som har symptom. Därför behövs bättre metoder för riskbedömning, säger Jonas Spaak, överläkare i hjärtmedicin på Danderyds sjukhus.
Ljussensorer mäter kärlstelhet
I den första delstudien i forskningsprojektet mäts kärlstelhet med en enklare metod, i den andra delstudien undersöks om den nya metoden kan användas för att utesluta kranskärlssjukdom. Detta görs genom att mäta kärlstelhet på 200 patienter som genomgått en skiktröntgen av hjärtats kranskärl.
– Man kan idag mäta kärlstelhet direkt, men eftersom de metoder som finns är komplicerade och tidskrävande används de främst inom forskning. Forskningsprojektet ska nu undersöka om man kan använda en enklare metod. Detta med hjälp av ljussensorer, samma som finns i bärbar elektronik som till exempel aktivitetsarmband. Man mäter ljussignaler som motsvarar blodvolym i vävnaden, och kan från formen på signalen uppskatta kärlstelhet. Nästa steg är att testa metoden i ett kliniskt sammanhang, säger Jonas Spaak.
Forskningsanslaget möjliggör att Jonas Spaak och doktorand Henrik Hellqvist, också hjärtläkare, kan genomföra en klinisk studie.
– En bättre riskbedömning skulle kunna leda till säkrare och effektivare vård genom besparade resurser, att patienten slipper gå igenom onödiga undersökningar och att patienterna som behöver vidare utredning kan få tid snabbare, säger Jonas Spaak.