Goda bakterier hjälper skadad tarm
De flesta som någon gång har ätit antibiotika vet att magen påverkas. Johan Ursing, specialistläkare på infektionskliniken, forskar nu kring hur man kan få bukt med de bakterier som skadar tarmarna.
Bakterien som orsakar tarminfektioner efter en antibiotikabehandling heter Clostridium difficile. När tarmens normala bakteriesammansättning blivit skadad av att man ätit antibiotika så kanclostridiebakterierna växa fritt och infektera tarmen. Den här infektionen drabbar främst äldre som även har andrasjukdomar och är kopplad till kraftigt ökad risk att dö.
– Den bästa behandlingen för återkommande infektionerär att återställa tarmens normala bakteriesammansättning. Detta görs genom att en liten mängd avföring från en donator tillförs den sjukas tarm, säger Johan Ursing, specialistläkare infektionskliniken.
Oftast tillförs bakterierna som ett lavemang, men i nyare studier har man renat och koncentrerat tarmbakterier från donerad avföring och tillsatt dessa till syraresistenta kapslar.
– Kapslarna har sedan tagits av patienter med återkommande clostridieinfektion med god effekt, förklarar Johan Ursing.
Justerad dosering
Just nu ser Johan på hur man kan hitta en bättre dosering av kapslarna.
– Tidigare har man gett 15 kapslar dagligen, men nu försöker vi minska till två kapslar, två gånger dagligen i fem dagar så att man på så vis får en längre behandling.Vi skulle även vilja ha en biobank med färdiga kapslar som vi kan ge på en gång, så vi slipper leta donatorer som ska testas och så vidare.
Syftet är även att man ska kunna ta behandlingen hemma. Men att tillföra andra personers tarmbakterier innebär att friska donatorer måste identifieras och testas för smittsamma agens vilket är tidskrävande och komplicerat.
– I framtiden hoppas vi på att få fram en sammansättning av olika bakterier som vi kan odla i kultur och sedan ge. På så vis slipper vi problemet med donatorer, säger Johan.'
Enkelt och praktiskt
I studien lämnar försökspersoner ett avföringsprov som renas så att en koncentrerad mängd bakterier fås, vilka sedan sätts i de syrafasta kapslarna.
– Försökspersonerna behandlas sedan med antibiotika i en vecka och därefter med kapslar innehållande olivolja (placebo) eller tarmbakterier under fem dagar.
Varje dag under fyra veckor får de fylla i ett kort frågeformulär, de ska också besöka Danderyds sjukhus fyra gånger och lämna avföringsprov för analys av tarmens bakterieflora vid sju tillfällen.
– Förhoppningen är givetvis att vi hittar ett enkelt och praktiskt sätt att ge friska tarmbakterier till en sjuk tarm och därmed minska risken för de drabbades lidande, och kanske även bidra till minskad risk att dö vid dessa infektioner, säger Johan Ursing.