Kan ett klipp minska risken för förlossningsskador
Sophia Brismar Wendel, överläkare, kvinnokliniken, har påbörjat en studie om huruvida snedklipp minskar andelen sfinkterskador vid sugklockeförlossning hos förstföderskor.
EVA-studien ska också visa hur snedklipp eller bristning påverkar symtom från underlivet och funktion i bäckenbotten på kort och lång sikt. Alla förlossningskliniker i Sverige är inbjudna att delta i studien, som är finansierad av Vetenskapsrådet. EVA står för Episiotomy in Vacuum Assisted delivery.
Bakgrund
Sedan ett par år pågår ett intensivt arbete med att minska andelen kvinnor som drabbas av underlivsskador vid förlossning, både inom sjukvården (t.ex. Säker Förlossning via LÖF och SBU-rapporten) och genom politiska åtgärder. SKL-pengar delas ut för att stimulera utbildningsinsatser inom sjukvården och man inför 2017 s.k. kvalitetsindikatorer, som styr ersättningen för vården.
Forskningsprojektet
– Detta är en prospektiv randomiserad kontrollerad studie av snedklipp, sk lateral episiotomi, vid sugklockeförlossning hos förstföderskor. Kvinnor som väntar sitt första barn i huvudbjudning och som har passerat 34 fullgångna veckor och som har givit samtycke kan delta, berättar Sophia Brismar Wendel, överläkare och forskningsledare.
Om det blir aktuellt med sugklockeförlossning, kommer den födande kvinnan att lottas till snedklipp eller inget klipp i samband med huvudets framfödande. En kvinna som har lottats till inget klipp kan eventuellt brista av sig själv i olika grad. En kvinna som har lottats till snedklipp får lokalbedövning och ett snedklipp utfört av läkaren som lägger sugklockan eller den assisterande barnmorskan.
– Alla kvinnor får bäckenbottenbedövning och perinealskydd, dvs barnmorskan och läkaren håller emot och guidar kvinnan under framfödandet för att minimera bristning. Alla klipp och bristningar sys av läkare eller barnmorska efteråt. I första hand ska vi undersöka förekomst av sfinkterskada i respektive grupp.
För att med statistisk säkerhet kunna påvisa en halvering (från 12,2% till 6,1%) av andelen kvinnor som får en sfinkterskada behövs 350 kvinnor i vardera gruppen, dvs totalt 700 kvinnor. För att påvisa en mindre skillnad behövs fler kvinnor. I studien är det planerat att 1400 kvinnor totalt ska delta.
Hur går det sen?
– Vi ska titta på hur det går för barnet och för kvinnan på kort och lång sikt. Hos barnet kontrolleras Apgarpoäng, navelsträngs-pH och eventuella komplikationer. Hos kvinnan på kort sikt undersöker vi förekomst av grad 2-bristning, blödningsmängd, vårdtid, förlossningsupplevelse och smärta i underlivet efteråt, berättar Sophia.
De flesta av dessa resultat kan tas ur Graviditetsregistret. Efter två månader och ett år undersöks samlivets funktion samt inkontinens- och framfallssymtom genom enkäter. Ytterligare en uppföljning ska göras efter fem år, då samma symtom undersöks igen med enkäter, men även förlossningssätt i en eventuell ny graviditet, liksom förekomst av sfinkterskada och klipp vid en ny förlossning.
– Sammantaget kan vi sedan redovisa vad som är bäst för kvinnan och barnet på kort och lång sikt vid sugklockeförlossning; ett klipp eller att kanske att brista av sig själv? avslutar hon.
I podden Föda Barn pratar Sophia mer om bland annat bristningar i samband med förlossning.