Kost på recept kan bli framtidens medicin
Har nutritionsstatus betydelse för livskvaliteten? Kan kostbehandling påverka dialysstart? Det försöker dietisten Karin Windahl, tillsammans med en internationell forskningsgrupp, ge svar på.
Karin Windahl, doktorand och dietist verksam vid njurmedicinska kliniken, forskar om hur äldre njurpatienters nutritionsstatus påverkar när och om man startar dialys.
– I dag finns relativt lite kunskap kring frågan om och när dialysbehandling ska startas hos äldre. Det finns bara någon enstaka studie som har undersökt hur livskvaliteten hos äldre med dialysbehandling är. Många äldre är multisjuka, en del har begynnande demens och frågan om dialysstart är ganska svår. Har man dålig nutritionsstatus är det inte helt säkert att hälsan förbättras med dialys.
Stor europeisk studie
Studien EQUAL är en europeisk studie med hittills 1350 medverkande patienter, varav 300 i Sverige. Patienterna är kroniskt njursjuka över 65 år som studeras i sitt naturliga sjukdomsförlopp. Studien startade 2012 och deltagarna följs i fyra år. Karin räknar med att analyserna av utgångsdatan är klara om något år.
– Vår hypotes är att de som är undernärda också har hög sjuklighet och ökat behov av inneliggande sjukhusvård. Vi tror också att de med dålig nutritionsstatus, både underviktiga och överviktiga, har sämre livskvalitet.
Muskelmassa minskar utan viktnedgång
På den internationella njurkongressen ERA-EDTA i Wien i maj presenterade Karins handledare Marie Evans preliminära analyser av den inledande insamlingen av data. En av de saker de har sett är att förvånansvärt många har tecken på förlust av muskelmassa trots att de inte har minskat i vikt.
– De är normalviktiga eller överviktiga, men har mindre mängd muskler och det påverkar livskvaliteten då de inte kan göra vad de vill. Den minskade muskelmassan syns ganska tidigt i förloppet och man kan tänka sig att det förvärras med tiden.
Nutritionsstatus hos kroniskt sjuka har studerats inom många områden och visar ofta att undernärda personer har större behov av sjukhusvård och även ökad dödlighet. Det är rimligt att anta att denna studie kommer att påvisa liknande resultat, menar Karin.
Dialys kanske inte är det bästa alternativet
Med kunskapen från den här studien hoppas de kunna belysa frågan om hur sjukvården ska handskas med en befolkning, där allt fler blir allt äldre och där vården måste kunna erbjuda bra alternativ till avancerad teknisk, livsuppehållande behandling.
– I dag har vi förutsättningar att ge dialys även till åldringar, men en njursjuk 95-åring kanske inte mår bättre av dialys utan skulle bli lika hjälpt av speciell kost, fysisk aktivitet och god omvårdnad – och dessutom kunna tillbringa sin tid hemma i stället för på sjukhus. Vi vill även arbeta förebyggande och hitta livsstilsfaktorer som minskar risken för att de ska behöva dialys, eller att man kan skjuta fram dialysstarten.
Att vara forskande dietist hör inte till det vanligaste inom vården, men Karin har bara fått positivt bemötande.
– Det är lite knepigare att komma igång och forska som dietist än som till exempel läkare, i den aspekten att det inte finns så många att fråga om råd. Jag har fått trampa upp nya stigar i många avseenden. Men de flesta förstår behovet av vetenskapligt underlag för kost- och nutritionsbehandling eftersom det finns så många teorier om hur och vad man bör äta. Med forskning får vi belägg för teorierna.