Lek med mat kan hjälpa barn med ätsvårighet
Ätsvårigheter hos barn kräver ofta insatser från flera professioner. Man behöver visa förståelse för barnets svårigheter, skapa ett positivt måltidsklimat och hitta konfliktfria vägar till att barnet får i sig vad hen behöver. Ett knep är att låta barnet leka med maten.
Helena Johansson, leg. logoped och specialist inom ät- och sväljsvårigheter, är en av de som arbetar med detta.
– Det är väldigt vanligt att barn har svårt att äta. Ätsvårigheter kan ha många orsaker och ofta bidrar flera faktorer till problemet. Det kan röra sig om magbesvär, problem med munmotoriken och stora halsmandlar. Barnet kan ha satt i halsen och därefter blivit rädd för att svälja. Hen kan ha en medfödd känslighet för smak, lukt och konsistens och upplever maten som obehaglig, får kväljningar, spottar ut, äter bara vissa saker och vågar inte smaka ny mat, förklarar Helena.
Grundlig utredning minskar oron
Ätsvårigheterna brukar klinga av med tiden men kan vara ett stort problem medan det pågår, både för barnet och föräldrarna. Det finns risk att situationen kring matbordet blir tjatig eller konfliktfylld, vilket kan göra det ännu svårare för barnet att äta.
– Föräldrar agerar olika när barnet har svårt att äta men gemensamt är en oro och frustration. När vi utreder och bekräftar att deras problem är verkligt känner de flesta sig lugnare. Bara att veta att barnet får i sig näring trots att det inte äter som andra kan minska stressen hos föräldrarna – vilket i sig kan bidra till framsteg för barnet, säger Helena.
Teamet på Logopedkliniken gör en utredning där logoped och dietist tar del av bakgrunden kring problematiken och gör en bedömning av barnets tugg- och sväljfunktion. Tillsammans med familjen gör de sedan en plan för hur man kan få näringsintaget och måltiderna att fungera och hur man kan gynna barnets ätutveckling.
Leklust kan bli matlust
Logopeden guidar familjen i hur man kan öka barnets matlust och hjälpa barnet närma sig ny mat. Ett sätt är att man involverar mat i barnets lek. Syftet är att skapa en mer positiv relation till mat och att ge sinnessystemet chans att vänja sig vid matens doft och textur.
– Barnet kan exempelvis få majskorn att lasta på en leksakslastbil eller låta ärtor åka lego-rutschkana, säger Helena.
Man behöver ofta introducera ny mat stegvis och utan krav.
– Vi tittar på maten tillsammans och pratar om färgen och hur den ser ut sen får barnet peta med bestick, lukta, känna med fingrarna och sen kanske till och med smaka. Barnet ska känna sig tryggt och kunna välja hur långt hen vill gå, säger Helena.
Problemen minskar med åldern
När man arbetar med att utvidga barnets matrepertoar är det klokt att börja med något som påminner om det barnet redan tycker om. När barnet hittar något som känns okej att äta är nästa steg att få in det i måltiderna. Man kan behöva provsmaka flera gånger innan det känns tryggt att inkludera det nya i en måltid.
– Lusten att prova ny mat brukar öka med åldern, men det är inte konstigt om man fortsätter avstå viss mat även som vuxen. Det brukar dock inte vara ett lika stort problem som vuxen, eftersom man då bestämmer själv vad man äter. När det gäller barn brukar vi rekommendera att föräldrarna bestämmer vad och när man ska äta, medan barnet själv bestämmer hur mycket hen äter. Men det är viktigt att föräldrarna ser till att alltid erbjuda något barnet accepterar att äta; ett säkert kort.
Många föräldrar har fått höra att "barn äter när de blir hungriga" med det stämmer inte på de här barnen. De behöver få mat de klarar av att äta utifrån sina förutsättningar, samtidigt som man hjälper dem att på sikt vidga matrepertoaren, säger Helena.
