Danderyds sjukhus störst i världen på cancerkirurgi i levern med högprecisionsteknik

I mars utförs unik cancerkirurgi, så kallade högprecisionsablation, för den tusende gången på patient med levertumörer. Med hjälp av avancerad teknik kan cancertumörer brännas bort och patienten kan gå hem samma dag.

I tio år har överläkaren och kirurgen Jacob Freedman på Danderyds sjukhus arbetat och utvecklat cancerkirurgi med en röntgenteknik. I början var Jacob Freedman och hans grupp relativt ensamma om att tillämpa den speciella röntgentekniken. Idag har de behandlat flest patienter i hela världen.
– Vid nålstickskirurgin arbetar vi med datortomografi och Cas-One-maskinen, som har en otroligt hög precision och exakt kan styra var nålarna ska placeras i levern. När vi med hjälp av den avancerade 3D-tekniken placerat nålen rätt värmer nålarna bort modertumören eller metastaserna med hjälp av mikrovågor, berättar Jacob Freedman, initiativtagare till att implementera och utveckla röntgentekniken på Danderyds sjukhus – i samarbete med andra sjukhus i Europa och det schweiziska teknikföretag Cascination AG.

Färre biverkningar och mindre komplikationer
De unika ablationerna ersätter de traditionella kirurgiska ingreppen och minskar vårdtiden från över sju dagar till att patienten oftast kan gå hem några timmar efter ingreppet. Röntgentekniken, som ger en exakt precision i cancerbehandlingen, sparar också pengar då kostnaden är en tredjedel jämfört med traditionell kirurgi.
– Ablationer med Cas-One-maskinen är en effektiv metod mot cancer i levern eller levermetastaser från grovtarmen. Utvecklingen har gått snabbt framåt och vi har fått rutin på processen så tiden från bedömning, diagnostisering och ingrepp kan gå på några dagar. Dessutom är biverkningar och komplikationer betydligt färre med vår metod jämfört med kirurgi.

Innan en patient får en operationstid görs en bedömning i en multidisciplinär terapikonferens*.  Tiden från en bedömning till ingrepp är oftast inom 14 dagar, ibland går det inom en vecka.

* I den multidisciplinära terapikonferensen ingår leverteamet på Karolinska Huddinge sjukhus och Danderyds sjukhus, samt radiologer och patologer, ofta med närvaro från flera sjukhus i regionen och andra universitetssjukhus i landet.

Fakta om patientgrupper där ablationer tillämpas framgångsrikt

1. Primär levercancer
   Cirka 8 av 10 patienter har diagnosen levercirros/skrumplever som är en kronisk sjukdom som ofta utvecklas till cancer. Cirka 400 patienter har abladerats och för dessa patienter har prognosen förbättrats avsevärt. Tumörer som är upp till 3 centimeter i diameter lämpar sig mycket bra för ablation. Ibland är transplantation, som endast ett fåtal patienter kan kvala in för, att föredra och ibland bedöms leverkirurgi vara en bättre metod.
2. Metastaser från grovtarmen (coloncancer)
   Patienter med en primärtumör i grovtarmen (som också måste åtgärdas med antingen öppen kirurgi eller med titthålskirurgi) där metastaser har bildats i levern eller i lungorna. Många av dessa 300 abladerade patienter har blivit av med sina tumörer och fått gå hem dagen efter ingreppet. Ibland måste dock behandlingen upprepas.
   – Vi behandlar bara metastaser där vi tror att vi med ingreppet kan få bort all tumörvävnad och det är framför allt vid metastaser från grovtarmen, säger Jacob Freedman.
3. Levermetastaser
   Patienter med neuroendokrina tumörer från tarmarna och/eller bukspottskörteln. Denna cancerform har mycket låg risk för mortalitet. Hittills har cirka 40 patienter abladerats.
   – Dessa patienter behandlas framför allt för att lindra symtomen, säger Jacob Freedman.
4. Njurcancer
   Patienter med primärtumörer i njurarna är lämpliga för ablation. Hittills har cirka 100 patienter behandlats. Dessa patienter har mycket god prognos.
5. Lungcancer
   Patienter med primärtumörer eller metastaser i lungorna kan framgångsrikt abladeras, trots att operation är förstahandsval och strålning andrahandsval i Stockholm i nuläget. Ablationer har mindre komplikationer, kortare vårdtider och färre biverkningar än både operation och strålning. I andra delar av Europa abladeras lungcancerpatienter i mycket högre utsträckning än i Sverige.
6. Pancreascancer (bukspottkörtelcancer)
   Ablation på den här patientgruppen har precis börjat, det har fram tills nu varit omöjligt. Andelen behandlade bukspottskörtelpatienter är liten i jämförelse med andra cancerformer.
   – Prognosen för pancreascancer är dålig. Möjligen kan den förbättras med den här nya metoden, men för denna diagnos återstår mycket forskningsarbete, säger Jacob Freedman.

Korta fakta om ablation

• Ablationer är när man via en nål bränner/värmer bort mindre tumörer och/eller metastaser med hjälp av värme, kyla, elstötar eller kemisk metodik vilket ofta kräver avancerad röntgenteknik. Metoden medför bättre precision och mindre ingrepp (ibland genom titthålskirurgi, ofta bara med en nål direkt genom huden).
• Metoden möjliggör behandling av svåra fall där botande behandling tidigare inte varit möjlig. Till exempel för patienter med många metastaser eller många tidigare operationer.
• I förhållande till öppen kirurgi (som ofta är förstahandsval) har ablation färre och mindre komplikationer och kortare vårdtider eftersom ingreppen görs inom dagkirurgi. Ofta går patienten hem samma dag eller dagen efter ingreppet. Forskningsprojekt Jacob Freedman utfört visar att i rätt patientgrupp är ablationsbehandling lika effektiv som kirurgi.
• I vissa patientgrupper kan man se en längre överlevnad jämfört med historiska kontroller.
• Förutom på Danderyds sjukhus används den här tekniken i Sverige i ökande utsträckning på samtliga universitetssjukhus, med liknande teknik men i betydligt mindre omfattning. Danderyds sjukhus utför mer än hälften av alla leverablationer i Sverige och hjälper regelmässigt övriga regioner med komplicerade fall.
  
  

Mindre komplikationer, kortare vårdtid
Vid titthålskirurgi med ablationer är risken för komplikationer i samband med operation 10 procent och mortaliteten cirka 0–1 procent. Vårdtiden är 0–1 dagar.

Vid öppen kirurgi är risken för komplikationer i samband med operation 20–30 procent. Mortaliteten är cirka 1 procent och vårdtiden 7–10 dagar.

Olika typer av ablation
Det finns olika typer av ablationsbehandling, främst radiofrekvens, mikrovåg och irreversibel elektroporation. Man använder både ultraljud och avancerad röntgenteknik på olika sätt.

Både radiofrekvensablation (RFA) och mikrovågsablation (MWA) är metoder som med hjälp av uppvärmning leder till cellulär död. Uppvärmningen sker via elektromagnetiska vågor inom olika spektrum.

Irreversibel elektroporation (IRE) verkar genom att skapa hål i cellerna via starka elektriska fält. Därmed rubbas cellernas jämviktstillstånd och de dör.

Det krävs en tillförlitlig matchning mellan patientens röntgenbilder innan operation och utseendet under operation. Under proceduren kan man på en skärm se hur antennen förhåller sig till röntgenbilderna i 3D. Olika röntgenmetoder som kan användas är ultraljud, datortomografi (DT) och magnetisk resonanstomografi/magnetkamera (MR). 

Hittills har runt 1600 ingrepp skett på Danderyds sjukhus med hjälp av den här nya tekniken: 10% med titthålsoperation (laparaskopi) * 30% med ultraljudsledning * 60% med datortomografiledning * 90% med mikrovågor * 10% med irreversibel elektroporering * 85% levercancer * 10% njurcancer * 5% lungcancer

Snabbare återhämtning efter ablation
Ablationer är att föredra för patienter som drabbats levermetastaser i samband med colorektalcancer. Det visar Gabriella Dals examensarbete som är en del i en övergripande forskning på ablationer av tumörer.

31 mars 2021