Besöksrestriktioner

För att minska risken för smittspridning av covid-19 råder generella besöksrestriktioner, med vissa undantag.

Mer Info
Logopeden Jonas Walfridsson om dyskalkyli

Mer kunskap om dyskalkyli behövs i skolan och samhället

Lätt för det mesta, men svårt att räkna och hantera grundläggande matematik i skolan, på utbildningen eller i arbetslivet. Problem även med vardagens matematik, som att läsa recept och hantera pengar. Så kan livet se ut för en person med dyskalkyli. Och det är fortfarande inte helt ovanligt att lärare och omgivning tror att det är ett påhitt för att slippa mattelektioner. Men räknesvårigheterna kan ha neurologiska eller medfödda orsaker, och i dessa fall är det väsentligt att individen och närmast berörda får vetskap om att det handlar om en funktionsnedsättning.

Tesen att räknesvårigheter kan ha neurologiska orsaker lades fram redan under tidigt 1900-tal av den svenske läkaren och professorn S.E. Henschen. I något mer modern tid, 1974, presenterades teorin att räknesvårigheter kan vara ärftligt betingade/medfödda och att dyskalkyli skiljer sig från andra typer av matematiska svårigheter. År 1987 upptogs diagnosen i DSM (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders), och inte långt därefter även i Världshälsoorganisationens ICD (International Classification of Diseases). Så vad beror dyskalkyli på?
– Det handlar i grund och botten om skillnader i hjärnans struktur och/eller funktion i områden som spelar en central roll för räknandet. Dyskalkyli i dess renaste form innebär en relativt avgränsad numerisk problematik, där räknesvårigheterna primärt beror på en nedsatt förmåga att uppfatta antal/och eller mängd, att snabbt kunna tillgodogöra sig siffror och förstå hur tal förhåller sig till varandra. Då kan man ibland ha lättare för högre matematik, som bygger mer på logik. Med det sagt kan dyskalkyli se olika ut från person till person och variera avsevärt i svårighetsgrad. Den minsta gemensamma nämnaren är att man har tydliga problem med själva räknandet. Det är inte heller ovanligt att individer med dyskalkyli har en eller flera andra diagnoser, oftast ADHD och dyslexi. Det beror till stor del på att förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne, språkliga aspekter och förmåga att tolka symboler är viktiga för att kunna tillägna sig grundläggande räknefärdigheter, säger Jonas Walfridsson, logoped vid Logopedkliniken, Danderyds sjukhus.

80 procent av patienterna är skolelever

Vid Logopedkliniken utreds normalt 10–15 personer i veckan för dyskalkyli, både från Stockholmsområdet och från andra delar av Sverige. Långtifrån alla får diagnosen, men utredningen innebär en ofta värdefull kartläggning av olika förmågor och utmynnar inte sällan i en alternativ förklaring till de svårigheter man söker hjälp för. Cirka 20 procent av patienterna är vuxna och 80 procent är skolelever.
När det gäller diagnostiken finns en del utmaningar.
– Globalt skiljer sig synen på dyskalkyli när det gäller utredningsform och diagnostiska kriterier. Det återstår också mycket att lära när det gäller orsaker till räkne- och matematiksvårigheter, men forskning pågår på bred front. Intressant att uppmärksamma är att Sverige, högst sannolikt, är det enda landet i världen där logopeder utreder dyskalkyli. Internationellt görs utredningar i huvudsak i team med psykolog, specialutbildad lärare och ibland även neurolog, berättar Jonas.
Att svara på hur vanligt det är med dyskalkyli är inte helt enkelt.
– Enligt det samlade forskningsunderlaget har omkring 3–6 % av befolkningen dyskalkyli. Det går också att hitta både lägre och högre uppskattningar. Problemet är att det har varit svårt att nå enighet kring en skarp definition av dyskalkyli. När man pratar om en förekomst på uppemot 6 % ligger fokus inte bara på de numeriska förmågorna - dyskalkyli betraktas då snarare som en specifik matematisk inlärningssvårighet där begreppsförståelsen, förmågan att lära sig matematiska procedurer och att förstå den matematiska logiken är påverkade, menar Jonas.

Mer hjälpmedel finns för dyslexi än för dyskalkyli

Dyslexi har under de senaste decennierna blivit allmänt känt och såväl elever, föräldrar, lärare och samhälle är införstådda med att hjälpmedel och anpassningar behövs. Vad gäller dyskalkyli återstår en hel del att göra på den fronten.
–  Man kan väl säga att personer med dyskalkyli inte har det lika förspänt med hjälpmedel som de med dyslexi. Miniräknare, lathundar och appar i vardagen rekommenderas ofta, men en stor del av vårt arbete går ut på att förklara för den som har dyskalkyli, föräldrar och skola att det finns medicinska orsaker till svårigheterna och att man behöver förhålla sig till detta både i och utanför skolan. Ibland finns en övertro på om man bara fortsätter att traggla så ordnar det sig till slut, men så fungerar det inte med dyskalkyli. Ju yngre barnen är när de genomgår en utredning, desto större hopp sätter vi till att det går att stärka upp vissa av de grundläggande matematiska färdigheterna med hjälp av riktade insatser, säger Jonas Walfridsson.
I dagsläget har Skolverket ingen tydlig information om hur skolorna bör förhålla sig till elever med dyskalkyli. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har däremot nyligen publicerat ett omfattande stödmaterial kring räkne- och matematiksvårigheter samt ger rekommendationer till skolor kring enskilda elevers behov.
– Oavsett om det handlar om dyskalkyli eller andra former av inlärningssvårigheter så behövs mer kunskap, inte minst på lärar- och speciallärarutbildningar, avslutar Jonas Walfridsson.

 

Logopedkliniken på Danderyds sjukhus är störst i Stockholm och i Sverige och även så när det gäller dyskalkyliutredningar. Läs dyskalkyliartikeln med vår kalkyliexpert Jonas Walfridsson.

Se DS-logopeden och dyskalkyli-experten Jonas Walfridsson berätta vad du bör veta om dyskalkyli.

 

Läslänkar om dyskalkyli

Specialpedagogiska myndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten om dyskalkyli 

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna vid subtraktion

Som exempel på stöd, konkret information och pedagogiska strategier kring att möta eleven rekommenderar Specialpedagogiska skolmyndigheten att ta del av

Nyhetsinslag om dyskalkyli från SVT Nyheter

SVT Nyheter Öst, datum 2020-02-15
Räknesvårigheterna kan ha bilogiska förklaring

SVT Nyheter Öst, datum 2013-09-20 
Ny forskning om barns mattesvårigheter

SVT Nyheter Nyhetstecken 2007-03-23
Orsak till sifferproblem funna

 

En person som har dyskalkyli har stora räknesvårigheter och ofta problem med att hantera sifferinformation i olika sammanhang. Det leder till problem i skolan, studierna eller arbetet, men även i vardagen. Det kan exempelvis bli svårt att läsa busstidtabeller, komma ihåg telefonnummer eller uppskatta hur mycket du får betala för maten.

Kännetecken/vanliga symptom

  • Svårigheterna har funnits ”från första början”
  • Svårt att lära in svar på uträkningar (talfakta), t.ex. 6+4 = 10; 5x3 = 15
  • Räknar stegvis på fingrarna. Det kan ändå bli fel.
  • Ibland en tendens att kasta om siffror – 346 kan bli 364
  • Svårt att uppfatta antal och/eller mängd, ibland också att förstå värdet i siffror
  • Svårt att komma ihåg sifferkombinationer såsom koder, person- och telefonnummer
  • Ibland svårt att skilja mellan höger och vänster och att hitta
  • Svårt att lära sig klockan och svag tidsuppfattning
  • Svårt att förstå sig på kartor och tabeller
  • Svag uppfattning om pengars värde

Behöver inte vara dyskalkyli trots symptom

Kom ihåg att även om du har dessa kännetecken och symptom så behöver du inte lida av dyskalkyli. Det kan finnas många andra orsaker till att du matematiksvårigheter. Det kan handla om generella inlärningssvårigheter, brister i undervisningen eller en negativ inställning till matematik. Ibland har man en annan diagnos som resulterar i svårigheter som liknar dyskalkyli. Därför är det viktigt med en grundlig utredning om du eller ditt barn upplever stora räknesvårigheter.

Utredning, test och diagnos

Misstänker du att ditt barn har dyskalkyli ska du ta kontakt med nära berörda lärare och elevhälsan för att diskutera behov av remittering. Misstänker du som vuxen att du har dyskalkyli vänder du dig till vårdcentralen. Där kan du få remiss till en logoped för utredning. I utredningen testas själva räkneförmågan grundligt, men görs också en utförlig bedömning av andra förmågor som på olika sätt har betydelse för räkneförmågan.

Hjälpmedel

Om du har dyskalkyli så är det skolans skyldighet att hjälpa dig och underlätta inlärningen för dig. Exempelvis kan du få specialundervisning och erbjudas tillgång till miniräknare, mattekort, lathundar och dator eller surfplatta. Vuxna personer som har dyskalkyli får hitta strategier för att underlätta i arbetet och i vardagen.

Är du intresserad av att jobba på Danderyds sjukhus? Kolla in våra lediga jobb.

Våra lediga jobb