Ny forskning ger hopp om vaccin som nässpray i framtiden
Senaste forskningen från DS visar att antikroppar i näsa och luftvägar minskar virusmängden vid omikronsmitta. Studien visar att de flesta deltagare som haft en omikroninfektion får en 40-faldig ökning av antikroppar i luftvägarna. I framtiden kan ett vaccin ges via näsan/luftvägarna, där viruset tar sig in i kroppen, och vilket gör att viruset kan stoppas i ett tidigt skede. Flera vaccin i nässpraysform undersöks nu i kliniska prövningar med förhoppning om att kunna minska smittspridningen och därmed minska risken för utveckling av nya virusvarianter.
COMMUNITY-studien, som delfinansieras av Region Stockholm, och drivs sedan 2020 av Danderyds sjukhus, i samarbete med Karolinska Institutet, där 2 149 medarbetare lämnat prover till forskningen. Studiedeltagarna och deras immunsvar mot coronaviruset SARS-CoV-2 har sedan dess följts upp var fjärde månad. I början av 2022 genomfördes en studie där 338 medarbetare som fått tre doser vaccin regelbundet screenades för SARS-CoV-2-infektion. Av de som inte var infekterade vid studiens start blev var sjätte deltagare (57 personer) infekterad med omikron under studiens gång. Det gjorde att forskargruppen kunde undersöka vad som skyddar mot infektion och hur immunsvaret efter omikroninfektion ser ut.
Bland annat mättes nivåerna av IgA-antikroppar (immunglobulin A) i luftvägarna, som har en viktig roll i kroppens försvar mot luftvägsinfektioner. Efter tre doser vaccin, när screeningen inleddes, hade de flesta höga nivåer av antikroppar i blodet, men endast 62 procent hade mätbara antikroppar i luftvägarna. De individer som hade höga nivåer av IgA-antikroppar i luftvägarna hade en halverad risk för att bli smittade av omikron.
– Det är inte förvånande att antikroppar i luftvägarna neutraliserar viruset lokalt, men vi har nu för första gången kunnat visa att SARS-CoV-2-antikroppar i luftvägarna faktiskt skyddar mot omikroninfektion, säger Charlotte Thålin, biträdande överläkare och forskningsledare vid Danderyds sjukhus och docent vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.
Bland de som infekterats med omikron kunde forskarna se att individer med mätbara antikroppsnivåer i luftvägarna hade lägre nivåer av SARS-CoV-2-virus. Efter omikroninfektion fick majoriteten en 40-faldig ökning av antikroppar i luftvägarna, även om infektionen varit mild.
Forskarna kunde också visa att de deltagare som haft COVID-19 innan de blev vaccinerade hade betydligt högre nivåer av SARS-CoV-2-specifika antikroppar i luftvägarna efter vaccination än deltagare som inte haft COVID-19 innan vaccination. Det kan förklara varför så kallad hybridimmunitet, kombinationen infektion och vaccin, ger ett starkare skydd mot infektion än enbart vaccin.
– Nu befinner vi oss i ett läge med omikron som smittar trots flera doser av dagens vacciner som ges i muskeln. Det är lockande att tro att ett vaccin som i stället ges via näsan/luftvägarna, där viruset tar sig in i kroppen, skulle kunna väcka ett liknande immunsvar lokalt som naturlig infektion och därmed stoppa viruset i ett tidigare skede. Flera vaccin i nässpraysform undersöks nu i kliniska prövningar med förhoppning om att kunna minska smittspridningen och därmed minska risken för utveckling av nya virusvarianter, säger Charlotte Thålin.
Publikation: ” Anti-Spike Mucosal IgA Protection against SARS-CoV-2 Omicron Infection”, Sebastian Havervall, Ulrika Marking, Julia Svensson, Nina Greilert Norin, Philip Bacchus, Peter Nilsson, Sophia Hober, Max Gordon, Kim Blom, Jonas Klingström, Mikael Åberg, Anna Smed-Sörensen, Charlotte Thålin. The New England Journal of Medicine (NEJM), Letter to the Editor, online 14 september 2022, doi: 10.1056/NEJMc2209651.
https://doi.org/10.1056/NEJMc2209651
COMMUNITY-studien fortsätter
COMMUNITY-studien fortsätter med regelbundna provtagningar och följer immunsvaret efter upprepade infektioner och vaccinationer.
Fakta om COMMUNITY-studien
- Studien drivs och genomförs i ett nära samarbete mellan Danderyds sjukhus (huvudman för studien), Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Folkhälsomyndigheten, KTH, och SciLifeLab.
- I forskargruppen ingår från Danderyds sjukhus och Karolinska institutet, biträdande överläkare, docent och ansvarig forskare Charlotte Thålin, doktoranderna och biträdande överläkarna Sebastian Havervall och Ulrika Marking och specialistläkare Oscar Bladh, från Karolinska Institutet docent Anna Smed-Sörensen, från Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten docent Jonas Klingström och Ph.D. Kim Blom, från SciLifeLab Affinity Proteomics och Uppsala universitet Ph.D. Mikael Åberg, från Uppsala universitet docent och universitetslektor Sara Mangsbo och professor Mia Phillipson, samt från KTH professor Sophia Hober och professor Peter Nilsson.
- Studien finansieras av Jonas and Christina af Jochnick Foundation, Region Stockholm, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Leif Lundblad med familj, Vetenskapsrådet, Bill and Melinda Gates Foundation, Karolinska Institutet och SciLifeLab.
Klicka på denna länk för att se inslag om forskning från Community-studien i TV4 Nyhetsmorgon.