Organsvikt vid blodförgiftning
Sofie Paues Göranson, specialistläkare vid anestesi och intensivvårdskliniken, har forskat på om man kan minimera svikten hos kroppens organ vid mycket svår blodförgiftning.
Mycket svår blodförgiftning (sepstisk chock) kräver stora intensivvårdsresurser, men har trots det en dödlighet på mellan 30 och 50%. I Sverige insjuknar ca 25000 personer per år i svårare blodförgiftning.
– Min forskning handlar dels om att studera en behandling för att se om man kan minimera svikten hos kroppens organ vid mycket svår blodförgiftning. Det kanske på sikt skulle kunna sänka dödligheten i sepsis eller i alla fall minska behovet av intensivvård. Dessutom har vi utvecklat två kliniskt användbara metoder för att mäta ett blodprov (H3Cit), som beskrivits som lovande inom sepsis-forskning, säger Sofie Paues Göranson.
Vill förutspå vem som drabbas
Eftersom det tidigare inte funnits så enkla metoder för att mäta H3Cit, så har Sofies forskning möjliggjort att man nu kan forska vidare för att avgöra H3Cits användningsområde vid t.ex blodförgifning.
– Man skulle t.ex. vilja undersöka om H3Cit kan användas för att följa sjukdomsförloppet vid blodförgiftning eller kanske till och med skulle kunna förutspå vem som kan komma att drabbas hårdare av blodförgiftning än någon annan, säger Sofie Paues Göranson.
Den 1 juni 2018 disputerade Sofie Paues Göranson på sin avhandling Biomarkers in endotoxemia with a special interest in citrullinated histone H3 (ung.övers. Blodprover vid inflammations tillstånd som svår blodförgiftning med speciellt fokus på provet citrullinerat histon H3).