Stamning ̶ en variant av tal
Mellan fyra och fem procent av befolkningen har stammat under någon eller några perioder av sitt liv. Stamning börjar oftast i två till fyraårsåldern och försvinner hos de flesta, men för en procent av den vuxna populationen världen över gör den det inte.
Sabina Winter, logoped på Danderyds sjukhus, har ett viktigt medskick: acceptera, ha tålamod, lyssna och var på den som stammars sida.
Sabina Winter har arbetat med stamning sedan hon tog examen på logopedprogrammet vid Umeå universitet 2007. Det som från början fick henne intresserad och som fortfarande intresserar henne är den terapeutiska delen inom stamning, det vill säga patienternas känslor och tankar kring sin situation. ”Stamning är komplext, varierande och föränderlig i olika situationer och beror mycket på hur personen hanterar sin situation”, säger Sabina Winter.
Vad var det som gjorde att du började intressera dig för stamning?
– Jag har ingen egen erfarenhet av stamning men under logopedutbildningens stamningsmoment så väcktes mitt intresse. Jag visste att jag ville jobba med stamning efter att ha gjort en sex veckor lång fördjupningspraktik inom stamning som sista kliniska moment på utbildningen. Från att jag blev färdig logoped för 15 år sedan har jag arbetat inom stamningsområdet. Stamning som fenomen är väldigt fascinerande och i arbetet med patienter som stammar får vi träffa barn, föräldrar, ungdomar och vuxna så arbetet blir väldigt varierande trots att området kan verka smalt. Att arbeta med stamning på just Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus är extra kul eftersom vi är ett specialistteam med åtta logopeder som arbetar specifikt med stamning och talflytstörningar.
Varför börjar man stamma?
– Forskning visar att stamning har en stark genetisk komponent viket innebär att för de flesta som stammar (ca 75 - 80%) finns stamning i familjen. Den som stammar föds med en sårbarhet som gör att hjärnans styrning av talet är lättstörd eller instabil. Förutom detta kan även faktorer som belastning i språk, individens känslor, personlighet och kognition samt omgivningsfaktorer påverka hur stamningen utvecklas.
Vid studier av hjärnan hos personer som stammar ser man skillnader vid aktiviteter för tal när man jämför med hjärnaktivitet hos de som inte stammar. Nervsignalerna som styr muskelaktiviteten för att tal ska flyta jämt och smidigt är lite bristfälliga och når inte riktigt fram till de muskler som behövs i exakt rätt tillfälle för att talet ska flyta på. Det ser delvis ut att bero på att myelinet (isoleringsmaterial som omsluter nervsignalerna) inte har samma täthet som hos personer som inte stammar så nervsignalerna kommer inte upp i den hastighet som behövs för att muskeln ska aktiveras.
När börjar man stamma?
– Vanligaste åldern för stamningsdebut är två till fyra års ålder.
Varför är det vanligare att pojkar/män stammar?
– I förskoleåldern är förekomsten av stamning nästan jämnt fördelad mellan könen men därefter verkar det som att flickor spontant blir av med sin stamning i större utsträckning än pojkar. Varför det är så är inte helt klarlagt.
Forskare tror att det kan vara kopplat till genetiska faktorer, kanske är flickor mer motståndskraftiga mot ”nedärvningen” av kromosomkluster som länkar till bestående stamning. Så i skolålder och vuxen ålder är det en övervikt av pojkar/män som stammar.
Men det kan finnas ett mörkertal för flickor/kvinnor. Det finns forskning som pekar på att stamningen påverkar killar och tjejer olika och att flickor och kvinnor eventuellt döljer sin stamning i högre utsträckning än vad killar och män gör, vilket får det att framstå för omvärlden som om stamningen har försvunnit.
Hur och när blir man av med sin stamning?
–Majoriteten, cirka åtta av tio, av förskolebarnen som börjar stamma slutar spontant. Ju längre tid som gått sedan stamningsdebuten desto större risk att stamningen blir kvar.
Finns det de som aldrig blir av med stamningen och i så fall, varför är det så?
– Ja, stamning finns hos cirka en procent av den vuxna populationen världen över. Stamning kan ses som en variant av tal. Hos de flesta som börjar stamma när de är små förändras och utvecklas hjärnans struktur och funktion i sådan riktning att stamningen försvinner eftersom hjärnans plasticitet är stor i den åldern. Men hos några sker inte den förändringen utan de fortsätter att stamma. Man har sett att om man har ärftlighet för bestående stamning så ökar sannolikheten att man själv får bestående stamning.
Hur går en bedömning till, vad tittar ni på?
– Vi gör en bedömning av den stamning vi hör och genom samtal och skattningsformulär tar vi reda på hur patienten själv upplever sin stamning.
Hur ser en typisk behandling ut och hur lång tid tar den?
– Behandlingen anpassas efter patientens behov. Fokus kan vara att hantera de känslor, tankar och beteenden som patienten har utvecklat kopplat till stamningen eller tekniker och strategier för att få mer flyt i talet. Oftast blir det en kombination av dessa två, alltså det vi kallar ”integrerad stamningsbehandling”. Målet för behandlingen handlar oftast om att öka patientens aktivitet och delaktighet vad gäller kommunikation i stort och det behöver inte per definition innebära ett ökat talflyt.
Hur kan man tänka om man stammar?
– Stamningen behöver inte innebära ett problem för den som stammar. Men om man upplever sig negativt påverkad av sin stamning kan man ta kontakt med en logoped via vårdcentral, skolläkare eller företagshälsovård. Man kan också söka sig till stamningsföreningen för att komma i kontakt med andra som stammar.
Hur bör man tänka som förälder till ett barn som stammar?
– Acceptera stamningen och var på ditt barns sida. Ha tålamod, vänta in och låt barnet känna att du lyssnar på vad barnet säger, inte hur hen säger det. Peppa till att våga prata oavsett stamningen, snarare än att öva på att tala flytande. Värdera inte barnets stamning "idag pratade du mycket bättre" (om barnet stammar mindre) eller "idag pratade du sämre" (om barnet stammar mer). Risken är att din värdering påverkar barnets självbild negativt.
Accepteras stamning av omvärlden eller betraktas detta som ett handikapp?
– Tyvärr är nog den allmänna bilden av stamning att den ska kunna tränas bort och att tala flytande är det yttersta målet oavsett vad det "kostar" personen som stammar. Fokus ligger på den hörbara stamningen och inte hur en person som stammar mår. Att stamma bryter mot normen, vilket kan leda till skam hos personer som stammar.
Det finns något som kallas dold stamning, vad är det?
– Dold stamning innebär att omgivningen inte märker av någon stamning eftersom personen utvecklat strategier för att dölja den, till exempel att prata mindre, byta ut ord eller spela oförstående.
Vad är dina bästa tips till den som lever med stamning/dold stamning?
– Ta kontakt med en logoped med kompetens inom området stamning.
Kan man bota stamning?
– Ju fler år som går sedan debuten, desto större är risken att stamningen kvarstår. För den person som är mellan 10-20 år och har stammat i mer än hälften, eller i större delen av sitt liv, ökar risken att stamningen blir bestående. En logoped kan hjälpa den som stammar att hantera sin stamning.
När det gäller små barn som börjar stamma brukar de sluta stamma utan behandling. För lite äldre barn, i förskoleåldern, finns behandlingsmetoder där målet är att få barnet att tala helt flytande och som har större framgång än spontan återhämtning.
Hur är det att arbeta som logoped med specialinriktning mot stamning?
– Det är ett väldigt varierat arbete där jag möter patienter i alla åldrar, från barn och deras föräldrar till ungdomar och vuxna. De olika patientkategorierna ställer olika krav på strategier och angreppssätt. Det blir aldrig tråkigt då stamningsområdet utvecklas.
Vad är det bästa med att arbeta på Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus?
– Det är att ingå i vårt härliga team med specialistkompetens där det kommer upp nya idéer och arbetssätt. Vi kan erbjuda intensivbehandling i grupp för barn, föräldrar och vuxna. Vi har en forskare, logoped Ineke Samson, i teamet och det gör att vi får en nära koppling till forskningen både på sjukhuset och internationellt.
Fakta om stamning
Stamning kännetecknas av svårigheter att komma framåt i talet, trots att personen vet vad hon eller han vill säga. Vanliga symptom är blockeringar eller upprepningar av ljud, stavelser eller ord.
- Stamning börjar oftast i två till fyraårsåldern, men försvinner igen hos de flesta barn. Om man stammar i ungdomsåren är det troligt att man stammar mer eller mindre även som vuxen.
- Stamning har en neurobiologisk grundorsak och en viss läggning för stamning kan ärvas. Hos personen som stammar är hjärnans styrning av talet instabil, vilket ger en tendens till avbrott i talet. Psykologiska och sociala faktorer, till exempel den stammande personens och omgivningens reaktioner, kan också påverka stamningens utveckling.
- Fyra till fem procent av befolkningen har under någon eller några perioder av sitt liv stammat, oftast i tidig barndom. De flesta som börjar stamma är pojkar och de flesta som slutar stamma är flickor. Cirka en procent av alla vuxna stammar.
- Behandlingen anpassas efter individens behov. Vanligast är en kombination av flytskapande taltekniker träning och hjälp i att hantera känslor och tankar kring stamningen. Behandlingen sker individuellt och/eller i grupp hos logoped och utgår bland annat från personens ålder, behov och målsättningar. Behandling för små barn riktas ofta till föräldrarna i stället för barnet.
- För att uppmärksamma stamning har man utropat den 22 oktober till Internationella stamningsdagen.
Om Sabina Winter
Sabina Winter är legitimerad logoped och har examen efter fyra år på logopedprogrammet vid Umeå universitet. Efter sin utbildning valde hon att fördjupa sig inom området stamning. 2007 började hon att arbeta på logopedmottagningen vid Västmanlands sjukhus i Västerås och var samma år några månader vid Logopedkliniken på Danderyds sjukhus. 2008 började hon att arbeta på logopedmottagningen Rosenlund på Södermalm i Stockholm. 2009 började hon på Logopedbyrån Dynamica och arbetade där i drygt 9 år. Sedan hösten 2018 har Sabina arbetat på Logopedkliniken och specialistmottagningen för stamning vid Danderyds sjukhus.
Mer information
Mer information om Specialistmottagning för stamning på Danderyds sjukhus finns på: