Vägen tillbaka till livet
När Frida var 13 år hoppade hon av skolan och 2015, 19 år gammal, försökte hon ta sitt liv genom att hoppa framför ett tåg.
Frida överlevde tunnelbaneolyckan men skadade sig såpass att armen måste amputeras. Hon spräckte skallbenet, bröt nacken och flera andra ben i kroppen och fick flera kraftiga hjärnblödningar. Tre år senare går hon på Valjevikens folkhögskola och läser in gymnasiekompetens.
– Tack vare den hjälp jag har fått här på rehab så tänker jag nästan inte på mina skador i dag, säger Frida.
Särskilt stöd för unga vuxna
2012 fick Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken på Danderyds sjukhus i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att starta ett särskilt team som erbjuder stöd- och rehabiliteringsinsatser till ungdomar i åldern 18–25 år med förvärvad hjärnskada. Inriktningen på insatser ska stötta ungdomarna i övergång till vuxenlivet med målet att var och en ska bli självständig efter sina förutsättningar.
Bakom behovet av fortsatt uppföljning och stöd från hjärnskadespecialiserad enhet efter 18 år finns flera faktorer.
Kognitiva funktionsnedsättningar i fokus
De flesta artonåringar bor hemma och pluggar fortfarande, vilket innebär att det finns både stöd och struktur i vardagen. När man är runt 20 ökar kraven både för att man förväntas klara till exempel fler hushållssysslor, att sköta sin ekonomi, söka arbete med mera, men man behöver också klara av att fatta beslut och hålla rutiner utan att någon hjälper till.
– Flera stora livshändelser sker även vanligen under den här perioden, som att flytta hemifrån, börja arbeta och inleda partnerrelationer. Att det är just behovet av stöd för kognitiva funktionsnedsättningar som betonas beror på att kunskapen inom vården om dessa nedsättningar generellt är låg och tillgången till vård liten i jämförelse med hur situationen ser ut idag för motoriska funktionsnedsättningar, säger Jenny Laurell Sundsgård, arbetsterapeut på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken.
Givande studiebesök på folkhögskola
Samarbetet med Neuroförbundet har bland annat gjort att gänget på Unga Vuxna kunde åka på studiebesök på Valjevikens Folkhögskola, våren 2017. Neuroförbundet sökte pengar ur fonden Anders Ulfs minne och fick pengar för nästan hela resan. Sex ungdomar med förvärvad hjärnskada, fyra medarbetare från rehab, två medarbetare från Neuroförbundet – och en busschaufför – fick möjlighet att tillbringa fem dagar på folkhögskolan i Blekinge.
Valjevikens Folkhögskola utanför Sölvesborg är den enda skolan för ungdomar med skador, sjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där man kan få grundskole- eller gymnasiekompetens på sin egen nivå. Skolan och undervisningen är individanpassad – eleverna sitter tillsammans men får undervisning på den nivå som passar dem.
– Förutom själva skolundervisningen får vi lära oss rutiner; att gå upp, att äta frukost, att få i sig nyttig lunch, allt som kan vara svårt får vi hjälp med. Alla har olika sjukdomshistoria och sina egna kamper att ta. Trots att det kan vara tufft så lyfter vi varandra på Valjeviken, berättar Frida.
Från SM till rehab
I november 2016 var Marcus proffs i downhill cycling. Karriären låg på topp när olyckan var framme. En aneurysm brast i hjärnan mitt under en cykeltur, mitt framför en ramp. Han föll flera meter. Han spräckte två ben i ansiktet, skadade armen och fick en hjärnblödning. Det dröjde lite för länge innan han kom från Falu lasarett till Karolinska Sjukhuset i Solna – och hjärnskadan var ett faktum.
– När jag kraschade hade jag två sponsorer på gång, jag var sexa i SM, gick cykelgymnasium och hade flickvän. När jag vaknade hade jag ingenting. Det var tufft, säger Marcus.
– Hur hanterade du det? frågar Azra Ramovic, psykologer på enheten för Unga vuxna.
– Det vara bara att skita i det. Men att få vara på skolan är jättebra och jag har fått väldigt mycket hjälp här på rehab. Nu pluggar jag in gymnasiet på Valjeviken och hoppas på att bli psykolog i framtiden, berättar Marcus.
Stöd från Neuroförbundet
Både Frida och Marcus gick på Valjeviken när gruppen var där på studiebesök och representanterna från Neuroförbundet är glada över att de kunnat bidra.
– Fonden vi fick pengar från är bara öppen för sökande under 35 år, och de flesta av våra medlemmar är äldre, så det var toppen att vi kom på det här. Det var verkligen väl satsade pengar. Vi är verkligen glada över att ha kunnat hjälpa till, säger Pia Laurell från Neuroförbundet.
Uppdraget att starta rehabiliteringsverksamheten för unga vuxna var en följd av ett flerårigt samverkansprojekt mellan representanter från Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB), Handikapp och Habilitering (numera Hälsa och Habilitering), Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken på Danderyds sjukhus, där neuropsykolog Ingrid van't Hooft, professor emerita Aniko Bartfai och specialpedagog Ingrid Sigfridsson Dahlberg utgjorde den drivande arbetsgruppen.
Samverkansprojektet påtalade den brist på stöd och rehabilitering som då fanns när man vid fyllda 18 år avslutade uppföljningen inom hjärnskadevårdkedjan på ALB, framförallt för dem med kognitiva funktionsnedsättningar.
Sedan starten 2012 har rehabiliteringsteamet Unga Vuxna kunnat kontinuerligt stöttat patienter i deras vardagliga liv. På Danderyds sjukhus finns även träningslägenheten ”@home” där patienter med förvärvad hjärnskada kan få prova på att bo ensamma, men ändå ha hjälpen runt hörnet om det behövs.