Två miljoner människor i Sverige lever med hjärt-kärlsjukdom
Vad händer i kroppen vid en hjärtinfarkt? Forskning möjliggör en djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdomar, vilket är avgörande för att utveckla effektivare behandlingar och förebyggande åtgärder. I mars 2024 startar världens mest omfattande hjärt-kärl- och lungstudie och pågår i två år framåt. 2 500 studiedeltagare lämnar prover till den viktiga hjärt-kärl och lungforskningen.
SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är en studie med målet att förebygga och förhindra hjärt-kärl- och lungsjukdom. Forskningsstudien SCAPIS 1 startade 2013 där 30 000 slumpmässigt utvalda svenskar lämnade forskningsprover och genomgick en rad hälsoundersökningar. Forskningsstudien SCAPIS 2 startar i mars 2024 där 15 000 av forskningsdeltagarna skall återundersökas, varav 2 500 ska undersökas på Danderyds sjukhus. De kommer lämna prover, genomgå en rad undersökningar och de undersöks med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning är tidigare.
SCAPIS forskningsresultat
Forskning hjälper forskare att förstå underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdomar, vilket är avgörande för att utveckla effektivare behandlingar och förebyggande åtgärder. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. SCAPIS har redan gett många nya insikter. Den första vetenskapliga publikationen på hela materialet i SCAPIS 1 visar att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl, trots att de inte har några symtom. Andra studier visar att bo i områden med låg utbildningsnivå och låg medelinkomst innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien visar även att personer som lever med oupptäckt diabetes, så kallad prediabetes, har betydligt mer åderförkalkning i hjärtats kranskärl än friska, och löper därmed större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
Det här händer i kroppen vid en hjärtinfarkt
Vid hjärtinfarkt brister ett plack i något av hjärtats kranskärl. Där bildas en blodpropp som täpper igen kärlet, vilket leder till syrebrist och att hjärtmuskeln skadas. När hjärtmuskeln skadas kan det orsaka ett akut hjärtstopp, och om man inte får vård omedelbart så riskerar man att avlida. Om man får vård snabbt kan man minska risken för en stor hjärtmuskelskada, och minska risken för hjärtsvikt eller allvarliga hjärtrusningar. Danderyds sjukhus är snabbast i Sverige på att öppna upp blockerade blodkärl med ballongvidgning vid en akut hjärtinfarkt.
Två miljoner människor lever med hjärt-kärlsjukdom
- I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
- Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är 20-69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20-69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
- Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
- Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
- Forskning från SCAPIS-studien visar tydligt att förutsättningarna för god hjärthälsa i Sverige är inte jämlika. Människor som bor i områden med låg socioekonomisk status löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck jämfört med motsvarande starka områden. Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större.
- Kärlkramp innebär en tryckande smärta över bröstet och det kan kännas svårt att andas. Nya resultat från SCAPIS visar att det är relativt vanligt bland medelålders svenskar och att symtomen framför allt kan kopplas till faktorer som instabil ekonomi och stress.
– Resultaten visar att kärlkramp fortfarande är vanligt bland medelålders kvinnor och män i Sverige och faktiskt lite mer än vi väntade oss, säger Kerstin Welén Schef, läkare vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm och en av forskarna bakom studien. - Ny forskning ger starka belägg för att så kallad ”ofarlig” fetma är en myt. Personer med fetma, men som inte har några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, har minst 50 procent högre risk för förträngningar i hjärtats kranskärl jämfört med normalviktiga personer. Det visar resultat från befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärtlungfondens hittills största forskningssatsning.
- Medelålders svenskar ägnar i genomsnitt endast 0,1 procent av sin vakna tid åt sådan fysisk aktivitet som klassas som högintensiv. Det motsvarar mindre än fem minuter varje dag. Samtidigt är de stillasittande mer än hälften av sin vakna dag, i genomsnitt åtta timmar. Det visar en unik kartläggning från befolkningsstudien SCAPIS, Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning.
- Viktuppgång i tonåren risk för dödlig hjärtinfarkt.
- En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt.