Blodprov kan hjälpa vården att tidigare upptäcka cancer vid diffusa symtom

Patienter som söker vård för symtom som långvarig trötthet, ofrivillig viktnedgång eller smärta utan tydlig orsak kan vara svåra att utreda. Sådana symtom kan bero på många olika sjukdomar – både cancer och andra allvarliga tillstånd – vilket ofta leder till långa och omfattande undersökningar.

I den aktuella studien analyserade forskarna blodprover från 456 patienter som remitterats till Diagnostiskt centrum på Danderyds sjukhus för vidare utredning av allvarliga, men ospecifika symtom. Blodproverna togs tidigt i vårdförloppet, innan någon diagnos hade ställts. 

Genom att studera nivåerna av över 1 400 olika proteiner i blodet kunde forskarna identifiera ett mönster, en så kallad proteinsignatur, som var kopplad till cancer. Utifrån detta utvecklades en modell som med god träffsäkerhet kunde skilja patienter med cancer från patienter med andra sjukdomar. Modellen kunde även särskilja cancer från inflammatoriska, autoimmuna och infektiösa sjukdomar.

Resultaten bekräftades i en oberoende patientgrupp från Örebro universitet, vilket stärker tillförlitligheten i metoden. 

– En särskild styrka i studien är att kontrollgruppen till stor del bestod av patienter med andra allvarliga tillstånd som kan ge symtom som liknar dom man kan få vid cancer. Det speglar den kliniska verkligheten där patienter med ospecifika symtom ofta är svåra att bedöma, säger Charlotte Thålin, överläkare på Danderyds sjukhus, adjungerad professor vid Karolinska Institutet och ansvarig forskare för studien. 

Forskarna betonar att metoden inte är tänkt att ersätta röntgenundersökningar eller vävnadsprov, utan i stället fungera som ett stöd för att avgöra vilka patienter som bör prioriteras för vidare utredning. 

– Metoden skulle kunna bidra till att identifiera vilka patienter som bör prioriteras för vidare diagnostik, till exempel med PET-CT, samtidigt som onödiga utredningar kan undvikas hos patienter utan cancer, säger Fredrika Wannberg, ST-läkare på Danderyds sjukhus och doktorand vid Karolinska Institutet. 

– Studien visar potentialen i storskalig proteomik för att utvinna kliniskt relevant information från små mängder blod, säger Mikael Åberg, docent vid Uppsala universitet och chef för SciLifeLab Affinity Proteomics Uppsala, där analyserna gjordes. 

Innan metoden kan börja användas i vården krävs dock fler studier, bland annat i primärvården där andelen patienter med cancer är lägre än i den grupp som studerats här.