Fyra personer i operationskläder arbetar i en operationssal
Foto: Carin Wesström

Svensk höftprotesforskning utvärderar ny keramisk ytersättningsprotes

På Danderyds sjukhus startar nu en stor studie som ska undersöka en ny sorts höftledsprotes, keramisk ytersättningsprotes. Den kan vara ett alternativ för vissa patienter med höftledsartos.

Studien MOVE-HIP är ett forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, Ortopedisk Centrum och Hässleholms sjukhus.   

– Syftet är att på ett strukturerat sätt utvärdera en ny generation av keramiska höftytersättningsproteser jämfört med standard total höftprotes. Tidiga kliniska resultat från andra länder är mycket lovande, men långtidsdata är fortfarande begränsade, säger studieledaren professor Olof Sköldenberg, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. 

Forskarna kommer bland annat att studera fysisk aktivitet med aktivitetsmätare, patientrapporterade resultat, funktion, röntgenresultat, komplikationer, revisioner (byte av protes) och så kallad implantatöverlevnad. Patienterna ska följas under långt tid efter operation. 

– Vår uppgift är att ta reda på om den nya tekniken med keramiska material ger några kliniskt relevanta fördelar jämfört med dagens mycket välfungerande totala höftproteser, säger Olof Sköldenberg. 

Olika typer av patienter i studien

MOVE-HIP är en så kallad patientblindad, preferenstolerant randomiserad klinisk prövning. Patienter med höftartros som är lämpliga för båda behandlingarna slumpas till att få antingen keramisk höftytersättning eller standard total höftprotes (randomisering).  

Att studien är preferenstolerant innebär att patienter som accepterar randomisering ingår i den randomiserade delen. Samtidigt kan de patienter som tydligt föredrar den ena behandlingen ändå delta men de följs i en separat del av studien. 

– Med det här upplägget kan vi både göra en vetenskapligt robust jämförelse mellan behandlingarna och samtidigt få kunskap om hur de fungerar för en bredare grupp patienter i den kliniska vardagen, säger Olof Sköldenberg.

Han fortsätter: 

– Det finns redan i dag en mindre grupp, ofta yngre och mycket fysiskt aktiva patienter, som av olika skäl tror att höftytersättning kan ge dem bättre möjligheter att återgå till ett aktivt liv än med en vanlig höftprotes. Men det vetenskapliga underlaget för detta är fortfarande begränsat. Vår studie ska hjälpa oss att ta reda på om höftytersättning faktiskt innebär någon fördel, och i så fall för vilka patienter. 

Även tidigare har ytersättningsproteser använts vid höftledsoperationer i Sverige men dessa proteser var av metall. När det visade sig att metalljoner i vissa fall kunde släppa från protesen avbröts därför den användningen här, även om den fortfarande finns som alternativ i andra länder. 

Vanliga frågor och svar om MOVE-HIP:

Vad handlar studien om?

Vid höftartros finns det två olika operationsmetoder. Den vanligaste är en total höftprotes, där ledkulan tas bort och en protes förankras i lårbenet.

Den andra metoden är höftytersättning. Då bevaras mer av patientens eget lårben och endast de slitna ledytorna ersätts, ungefär som när man sätter en krona på en tand.

I studien utvärderas en ny typ av höftytersättning som är tillverkad av keramik. Tidigare ytersättningar var av metall och medförde problem. Därför har metoden knappt använts i Sverige på senare år. Keramik är ett annat material med andra egenskaper.

Vad vill forskarna ta reda på?

Det har länge hävdats att patienter med höftytersättning går längre, rör sig bättre och är mer aktiva än patienter med en vanlig höftprotes. Men det har ännu inte visats tillräckligt tydligt i vetenskapliga studier.

I MOVE-HIP undersöker vi detta på ett vetenskapligt sätt. Vi mäter också höftfunktion, livskvalitet och eventuella komplikationer.

Hur går studien till?

Studien består av två delar.

I den ena delen lottas patienterna till någon av operationsmetoderna. Patienterna får inte veta vilken metod de har fått förrän efter två år. Syftet är att deras egna förväntningar inte ska påverka resultatet. På så sätt kan vi undersöka om det verkligen är operationsmetoden som gör skillnad.

I den andra delen sker ingen lottning. Den är till för patienter som har en stark önskan om en viss operationsmetod eller där det finns medicinska skäl att välja höftytersättning. Det kan exempelvis handla om patienter som har ett äldre implantat i lårbenet efter en fraktur, vilket gör det svårt att få plats med en vanlig höftprotes.

Vad innebär det att delta?

Som deltagare får du fylla i korta enkäter om din höft och din hälsa. Det tar ungefär 10 minuter.

Vid några tillfällen får du också bära en liten aktivitetsmätare på höften under en vecka. Den räknar steg och mäter hur du rör dig, men registrerar inte var du befinner dig.

Mätningarna görs före operationen och efter 3 månader, 1 år och 2 år. Långtidsuppföljningar görs efter 5 och 10 år. Studien kan också innebära en eller två extra röntgenundersökningar.

Var genomförs studien?

Studien leds av Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Även Hässleholms sjukhus och Ortopediskt centrum deltar.

I dagsläget är det bara dessa tre sjukhus i Sverige som erbjuder den keramiska höftytersättningen.

När en ny metod införs är det viktigt att utvärdera den i en kontrollerad studie. På så sätt kan vi undersöka vilka resultat metoden ger innan den börjar användas i större omfattning.

Vem kan delta?

Patienter som ska opereras för höftartros och där kirurgen bedömer att metoden är lämplig, kan delta i studien.

Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta när som helst utan att det påverkar din vård. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten.

Har du fler frågor?

Har du fler frågor kan du höra av dig via mail, eller prata med din läkare.
E-post: forskning.ortopedkliniken.ds@regionstockholm.se

Studien är registrerad i den internationella databasen ClinicalTrials.gov. Där finns en utförligare beskrivning på engelska
Klicka här hör att ta del av beskrivningen(Extern länk)

För att kunna ge feedback behöver du tillåta kakor.

Om kakor