Dags att föda

Förlossningen startar

Det vanligaste är att en förlossning startar med värkar. En värk är när livmodern drar ihop sig och det samtidigt gör ont. I början kan värkarna kännas som mensmol i magen, ryggen eller ljumskarna.

Latensfasen

Den första fasen av en förlossning kallas latensfasen. Det som kännetecknar den är att värkarna kommer i ett oregelbundet intervall, och/eller är kortare än 60 sekunder. Det är inte ovanligt att den så kallade slemproppen avgår under latensfasen. Hur lång tid latensfasen pågår är väldigt individuellt, och skiljer sig också åt om du är förstföderska eller har fött barn förut.

Under latensfasen är det bra att vila så mycket som möjligt. Fokusera på lugn och ro – det främjar hormonet oxytocin vilket gynnar förlossningsförloppet. I det här skedet behöver du inte notera hur ofta värkarna kommer och går. Försök att få i dig energi.

Smärtlindring att använda sig av under latensfasen hemma kan vara en vetekudde, duscha eller bada. Alvedon 1 gram var 6:e timme, massage och TENS är också att rekommendera. Försök att distrahera dig med något, till exempel genom att titta på en film.

Aktiva fasen

Så småningom kommer värkarna att komma mer regelbundet och bli både längre och mer smärtsamma. När de kommer ungefär var tredje minut, är minst 60 sekunder långa och du upplever värkarbetet mer intensivt är det troligt att du är på väg över i den aktiva fasen av förlossningen.

Ibland startar förlossningen med att vattnet går. Det vanligaste är att vattnet går när du har haft värkar ett tag, men ibland är det första tecknet på att förlossningen har startat.

Förlossningar tar ofta tid. Upp till ett dygn från första värken hemma tills att barnet är fött är inte ovanligt för förstföderskor. Omföderskor har oftare ett kortare förlossningsförlopp.

Telefonnumret till förlossningen är 08-123 558 31

När du tror att värkarbetet har övergått i aktiv fas är det dags att ringa till förlossningen för rådgivning. Du är naturligtvis alltid välkommen att ringa även under latensfasen vid funderingar eller oro.

Om vattnet går bör du ringa och berätta det. Vi gör då en individuell bedömning om du bör komma in för en kontroll eller kan avvakta hemma.

Blödning är inte ovanligt i samband med en förlossning och kan bero på flera olika saker. Om du blöder önskar vi också att du ringer oss för en individuell bedömning och rådgivning.

Telefonnumret till förlossningen är 08-123 558 31 
Ring alltid innan du åker in!

Vi strävar efter att ta emot alla. Om det är fullt hjälper vi till att hitta en plats i regionen.

Vi har en stor parkering i direkt anslutning till förlossningen, adress Bäckenvägen 3. Du betalar antingen med kort eller app. Du kan även ta dig till oss med taxi eller tunnelbana. Läs mer om parkering vid sjukhuset.

Se karta över sjukhusområdet

När du kommer till förlossningen möts du av en undersköterska eller barnmorska som visar dig till ditt rum. Alla våra rum har eget badrum med dusch. I rummet finns allt som kan behövas för din förlossning.

På förlossningen finns ett badrum med badkar. Rummets belysning går att dämpa och i rummet finns tillgång till lustgas. Det går även bra att föda i badet.

Förlossningsteamet

Förutom barnmorskan är en undersköterska med under din förlossning. Ibland har barnmorskan med sig en blivande barnmorska eller en annan student. Läkaren är vanligen inte med inne på förlossningsrummet men finns till hands om det behövs.

Du kan själv bestämma om du önskar ha med ytterligare någon person som stöd, till exempel en doula.

Vid ankomst till ditt rum känner barnmorskan på din mage för att kontrollera barnets läge. Därefter lyssnar hen på barnets hjärtljud och kopplar upp ett CTG.

Med hjälp av två breda resårband runt magen fästs två dosor. Den ena dosan avlyssnar barnets hjärtljud och den andra mäter värkarna. En första CTG-registrering tar ca 20-30 minuter.

För att ta reda på var i förlossningsförloppet du befinner dig, gör barnmorskan därefter en vaginalundersökning. Med två fingrar känner hen efter modermunnens öppningsgrad.

Beroende på hur CTG:t ser ut, hur du mår och vad modermunnens öppningsgrad visar, gör ni upp en gemensam plan inför din förlossning.

Under en förlossning är det vanligt att den som föder vill ha någon form av smärtlindring. Läs gärna på innan, så kan du prata med din barnmorska under förlossningen, och ni kan tillsammans komma fram till vad som är bäst just för stunden.

Andning

Att öva avslappning och andning inför förlossningen är en bra förberedelse. En kontrollerad andning blir ett redskap att hantera smärtan i värkarbetet.

Massage

Massage och beröring frisätter oxytocin, ett hormon som behövs under din förlossning. Många upplever massage i ländryggen, eller tryck mot höfterna som smärtlindrande.

Kyla/värme

Värmekuddar kan vara skönt att lägga där det gör ont. Varma handdukar lindrar även i mellangården vid utdrivningsskedet. Ispåsar lindrar smärta och svullnad i underlivet efter förlossningen.

Bad

Ett varmt bad har en avslappnande och smärtlindrande effekt. Stresshormonerna minskar och på så sätt kan badet vara värkstimulerande. Duscha varmt är också bra, om du inte kan bada.

TENS (transkutan elektrisk nervstimulering)

TENS är en behandlingsmetod som fungerar som smärtlindring både vid akut och långvarig smärta. Det går till så att elektroder placeras ut på huden. Elektroderna är kopplade till en TENS-apparat som skickar ut elektriska impulser som helt eller delvis blockerar smärtan i området där du har ont. TENS gör så att kroppens eget smärtlindringssystem förstärks via frisättning av endorfiner. TENS-apparat går att hyra hos vissa sjukgymnaster eller köpa på apoteket för smärtlindring hemma eller låna av oss under senare delen av förlossningen.

Sterila kvaddlar

Sterila kvaddlar är en effektiv smärtlindringsmetod vid lokal smärta i till exempel ländryggen, eller långt ner på magen. Sterilt vatten sprutas in i huden vilket frigör kroppens egna endorfiner och en smärtlindrande effekt uppstår. Effekten varar i cirka 90 minuter och kan upprepas.

Akupunktur

Akupunktur är mycket tunna nålar som placeras på vissa triggerpunkter på kroppen. De kan användas bland annat i smärtlindrande, avslappnande och värkförstärkande syfte. De kan även användas mot illamående och svårigheter att kissa.

Lustgas

Lustgas är en gas som du får genom att andas i en speciell mask. Lustgasen ger en tillfällig berusningskänsla, den tar inte bort smärtan, men upplevelsen av smärtan blir annorlunda. Lustgas påverkar inte barnet. Viktigt att komma ihåg när du använder lustgas är att effekten är lite fördröjd. Det tar några andetag innan den får full effekt och ungefär lika lång tid innan den försvinner. Börja andas lustgasen så fort värken börjar för att få full effekt vid värktoppen.

EDA/ryggbedövning

Ryggbedövning är den mest effektfulla smärtlindringen som erbjuds under en förlossning. Bedövningen läggs av narkosläkare genom att en tunn slang förs in mellan två kotor i ryggen. När den fungerar effektivt så tar den bort all smärta. Barnmorskan fyller på bedövningen vid behov.

Spinalbedövning

Spinalbedövning är en form av ryggbedövning. Denna bedövning kan ges om du som föder önskar ryggbedövning men barnmorskan bedömer att förlossningen kommer gå fortare än en EDA hinner ge effekt. Bedövningen kan också användas om du måste sys efter förlossningen, om moderkakan inte kommer spontant och läkaren behöver ta ut den på operationsavdelningen eller om man beslutar att göra ett kejsarsnitt. Spinalbedövningen ges som en enstaka injektion av narkosläkare och effekten varar cirka två timmar. 

Morfin

Morfin ges som injektion och ger en smärtlindrande effekt. Om morfin används så är det oftast i ett tidigt skede av förlossningen.

PDB/Bäckenbottenbedövning

Bäckenbottenbedövning är en lokalbedövning inuti slidan som barnmorskan ger och som bedövar bäckenbotten och ger smärtlindring i utdrivningsskedet. Metoden kan också användas om du måste sys efter förlossningen.

PCB, livmoderhalsbedövning

Vid PCB sprutas bedövningsmedel in vid livmodertappen. Nerven som skickar smärtsignaler blockeras och smärtan blir mindre intensiv. PCB kan vara ett alternativ om du har väldigt ont men inte önskar en ryggbedövning, eller om det tar för lång tid att få en ryggbedövning.

Här kan du höra dansaren Carin da Siva berätta om sin upplevelser av smärtlindring när hon födde barn.

När modermunnen är helt öppen och barnet har roterat ner i bäckenet, startar krystskedet. Ibland sker det helt spontant, och ibland kan föderskan behöva guidas av barnmorskan.

På Danderyds förlossning har vi sedan flera år arbetat mycket systematiskt för att förebygga och minska alla former av bristningar, med väldigt goda resultat.

Om en bristning uppstår inspekteras den alltid av två barnmorskor eller läkare och sys med bästa kompetens.

Vid den första vaginala förlossningen får de flesta kvinnor en liten bristning som behöver sys, men de flesta blir bra. När efterföljande barn föds är bristningar i underlivet ovanligare. Vid den första normala vaginala förlossning får ungefär 10% av kvinnorna ingen bristning alls, eller så liten att inget stygn behövs.

Bristningar delas in i fyra grader

Grad 1 innebär en ytlig bristning i hud eller slemhinna. En av tre förstföderskor får en sådan liten bristning som ändå behöver sys. Dessa bristningar ger oftast inga besvär på sikt.

Grad 2 innebär att muskler runt slidöppningen också har skadats i varierande utsträckning. Hälften av alla förstföderskor med normal förlossning får en sådan bristning. Då behöver det alltid sys. En del kvinnor får besvär efteråt, t ex stramhet eller vidhetskänsla.

Grad 3 innebär att ändtarmens ringmuskel är skadad i varierande utsträckning. Då behöver det alltid sys av specialistläkare och i regel på operationsavdelningen för att få bästa resultat. Ungefär 3% av förstföderskor som föder normalt på Danderyd får en grad 3-bristning.

Grad 4 innebär att ändtarmen är skadad ända ner till insidan på tarmen. Det är sällsynt och drabbar mindre än 1% av förstföderskor. Då behöver det alltid sys av specialistläkare och alltid på operationsavdelningen. Det är vanligare att ha besvär efteråt, men ofta är de lindriga. De brukar bestå av att råka släppa sig utan avsikt. Ungefär 5-10% kan läcka avföring ibland efter en grad 4-skada.

Att bli klippt i underlivet är ovanligt vid normal förlossning. Högst 10% av kvinnor får ett klipp och det sker om barnet måste komma ut snabbt och slidöppningen är mycket stram. Bedövning ges alltid först. Ett klipp motsvarar en grad 2-bristning och brukar läggas snett utåt sidan från slidöppningens nedre del för att undvika att skada ändtarmens ringmuskel. Rutinmässigt klipp är inte rekommenderat vid normal förlossning, dvs det ska bara göras när det verkligen behövs.

Ibland behöver förlossningen sluta med sugklocka. Läs mer om sugklocka här. Sugklocka används när barnet är mycket ansträngt eller mamman eller livmodern inte orkar mer och det är för sent för kejsarsnitt. Sugklocka innebär viss risk för större bristningar.

På Danderyd får en av fyra kvinnor som föder med sugklocka ett klipp, men det varierar mellan 8% och 78% på olika kliniker i Sverige. Därför pågår en nationell forskningsstudie (EVA-studien) för att undersöka vad som är bäst. Deltagare lottas till rutinmässigt snedklipp eller att undvika klipp om förlossningen avslutas med sugklocka. Bristningar och symtom utvärderas noga efteråt, både med enkäter och bäckenbottenultraljud. Du kan vara med i EVA-studien om du väntar ditt första barn och inte ska föda med kejsarsnitt. Be din barnmorska om information eller läs mer om EVA-studien här.

Att använda sugklocka vid förlossning kan vara livräddande för barnet och det mest skonsamma för mamman i slutskedet av förlossningen. Sugklocka används när barnet behöver komma ut snabbt om det är mycket ansträngt och utsatt för syrebrist, om värkarna är för svaga eller om mamman förlorat orken att krysta på slutet.

Ibland används sugklocka också lite mer planerat om kvinnan av något skäl inte får krysta länge. Det är förlossningsläkaren som, i samråd med kvinnan och barnmorskan, fattar beslut om sugklocka är den bästa metoden att föda med. Ungefär 1 av 10 kvinnor behöver få hjälp med sugklocka vid förlossningen.

Sugklockan fästs på bebisens huvud med undertryck ("sug") efter att den födande har undersökts och fått bedövning. Läkaren hjälper kvinnan att föda genom att dra i sugklockan samtidigt med värkarna och kvinnans krystning. Barnmorskan och undersköterskan assisterar vid förlossningen. Ofta finns barnläkare med i rummet eller strax utanför vid behov av hjälp när barnet är fött.

Varför görs inte kejsarsnitt istället?

Alternativet till sugklocka kan vara akut kejsarsnitt eller tång. Riskerna med kejsarsnitt är flerfaldigt ökade när operationen görs i förlossningens slutskede, dvs när bebisen kommit långt ner i förlossningskanalen. Dels tar det längre tid och är svårare att få ut barnet, vilket kan äventyra barnets hälsa. Dels ökar risken för skador på livmodertapp och urinblåsa. Risken för att förlora mycket blod ökar också. Tång används sparsamt i Sverige eftersom det ger större risk för skador på mammans underliv.

Här kan du läsa mer om den forskningsstudie som startade våren 2017 vid Danderyds sjukhus, kring huruvida ett snedklipp kan minska risken för underlivsskador vid förlossning med sugklocka.

Ett akut kejsarsnitt liknar ett planerat kejsarsnitt, men då har förlossningen startat som en vaginal förlossning. Från att det bestämts om snitt tills att operationen startar brukar det ta mellan en halvtimme och en timme, då finns det tid för förberedelser. Det är vanligast med ryggbedövning och någon närstående kan vara med.

Urakut eller omedelbart kejsarsnitt

Vid ett omedelbart, eller urakut kejsarsnitt, är det bråttom. Då hoppar sjukvårdspersonalen ofta över så mycket som möjligt av förberedelserna. Du som är gravid får snabbt komma in på en operationssal och sövs med narkos så att barnet kan lyftas ut så snart som möjligt. Närstående brukar inte få vara med i operationssalen, utan får vänta utanför. Ofta är barnet ute ur magen inom 10 till 15 minuter från det att läkaren tog beslut om snitt.

Läs mer om kejsarsnitt här.

Igångsättning påbörjas på sjukhuset och kan fortsätta hemma eller på sjukhuset beroende på om du och ditt väntade barn behöver medicinsk övervakning eller inte under den allra första fasen av förlossningen.
Det är vanligt att en igångsättning tar tid, ibland upp till tre dygn. Därför är
det bra att ta med något att göra eller läsa om du inte kan åka hem under mognadsbehandlingen.

Mognaden avgör ingångsättningsmetod

Först gör vi en bedömning av din och barnets hälsa. Vi tar ditt blodtryck och kontrollerar fosterljuden med CTG och barnets läge. Vi undersöker din livmodertapp för att bedöma hur mogen den är. Det är mognaden som avgör vilken metod för igångsättning som är lämpligast. När livmodertappen är omogen (lång, fast och sluten) behövs mognadsbehandling. När livmodertappen är mogen kan vi ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går och värkarna kommer då oftast igång. Ibland behövs flera steg under en igångsättning. Du kan läsa mer om stegen nedan.

Vänta hemma

När du har fått din första dos av mognadsbehandling och allt ser bra ut, kan det vara möjligt att åka hem och fortsätta mognadsbehandlingen hemma. Du får en noggrann instruktion när du ska ta tabletterna och när du ska höra av dig eller komma in. Du har kvar din plats på sjukhuset och kommer tillbaka senast nästa dag för fortsatt igångsättning.

Många fördelar med igångsättning hemma

Du kommer bli tillfrågad om att delta i studien Option. Information om studien på webbplatsen optionstudien.se

Om du inte behöver mognadsbehandling för att livmodertappen är mogen ska du stanna kvar på sjukhuset, eftersom du snart kommer att ha värkar och behöva mer hjälp från oss.

Igångsättning när livmodertappen är mogen

Det är en fördel att livmodertappen är mogen eftersom det betyder att livmodern är mer redo att åstadkomma effektiva värkar. En mogen livmodertapp är kort och mjuk, framåtriktad och öppen någon centimeter. Vi kan då ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går. Efter att vattnet har gått brukar värkarna starta inom några timmar. Vid en igångsättning väntar vi någon timme på värkar, men annars ger vi värkstimulerande oxytocindropp. Droppet startas på en låg nivå och ökas efterhand för att du ska få lagom täta och starka värkar. Ofta kan droppet stängas av eller minskas när värkarna väl kommit igång.  Här kan du läsa mer om ”när vattnet går”.

Olika sorters mognadsbehandling

Med tabletter (Angusta 25 mikrogram):

En enkel och praktisk metod. Angusta är ett godkänt läkemedel för igångsättning av förlossning och innehåller prostaglandin. Prostaglandin finns också naturligt i livmodertappen. Prostaglandin gör att livmodertappen mjuknar och förkortas, men kan också ge sammandragningar, mensmol eller värkar.
Du får en tablett åt gången varannan timme, upp till 8 doser på ett dygn. När du börjar få smärtsamma värkar ska du inte ta fler tabletter utan vänta någon timme och se om värkarna tilltar eller klingar av. Om du är hemma ska du ringa till förlossningen och rådgöra.

Med ballong

En icke-farmakologisk och skonsam metod. En smal slang (kateter) med en uppblåsbar ballong i änden placeras innanför den inre modermunnen genom livmodertappen. Ballongen fylls med 50 ml sterilt vatten. Katetern sträcks och tejpas fast på låret. På detta sätt skapas ett tryck på insidan av modermunnen, som då mjuknar och öppnar sig lite för att kunna släppa ut ballongen. Du kan få mensmol av detta. Efter kateterinsättningen kontrolleras fosterljuden med CTG. Katetern kan sitta kvar i upp till ett dygn. Värkarna kan komma igång av ballongens tryck. Annars kommer ballongen ner genom livmodertappen successivt och när den glidit ut är modermunnen öppen 4-5 cm. Om du inte har fått värkar då kan vi hjälpa till genom att ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går. Då kommer värkarna oftast igång. Ballongmetoden används särskilt om du tidigare genomgått kejsarsnitt, men kan användas av nästan alla. Det kan vara svårare att få in ballongkatetern om livmodertappen är mycket svår att komma åt.

Med gel (Minprostin 2 mg)

Ett alternativ eller fortsättning om livmodertappen fortfarande är omogen efter ovanstående behandlingar är Minprostin, ett prostaglandingel, som förs in i slidan. Det har också till uppgift att mjuka upp livmodertappen. Efter att gelen har först in bakom livmodertappen kontrolleras fosterljuden med CTG. Du kan känna sammandragningar, mensmol eller få värkar av gelen. Gelen får verka i 6 timmar innan en ny bedömning och ev. ytterligare behandling ges. Gelen kan ges sammanlagt 4 gånger.

Kvällen före operation ska du duscha med en särskild tvål; Descutan eller Hibiscrub, som säljs på apotek. Det är en särskild bakteriedödande tvål som minskar risken för infektion i operationsområdet. Följ instruktionerna som medföljer förpackningen noga. Bädda med rena sängkläder på kvällen. På morgonen upprepar du dusch med Descutan/Hibiscrub och tar på rena kläder.

Mat och dryck

Du får inte äta eller dricka 6 timmar innan ankomst till avdelningen, med undantag för klar dryck såsom vatten, klar saft, kaffe eller te utan mjölk (socker går bra). Två timmar innan operation får du inte dricka något alls.

Vi ringer och meddelar kvällen före operationsdagen vilken tid ni ska vara inne på avdelningen.

I kallelsen framgår vilken form av inskrivning inför kejsarsnitt som är aktuell för dig. Inskrivningsbesök på sjukhuset tillämpas endast för kvinnor med tolkbehov.

Under vissa perioder (t.ex. på sommaren) kan det vara svårt att planera in alla kejsarsnitt som vanligt. Då kan det hända att du får en så kallad stand-by tid. Det innebär att du kommer att få veta kort tid innan preliminärt operationsdatum var och när operationen blir.

Det kan alltså bli nödvändigt att byta förlossningsklinik inom Stockholm. Om du kan tänka dig att vända dig till ett sjukhus utanför Stockholm kan vi hjälpa till med det.

Viktigt! Om du får en ny förlossningsklinik är det dit du ska vända dig vid eventuella tecken på att förlossningen startat.

När ni kommer till avdelningen visas ni till ett rum där förberedelse sker inför kejsarsnittet.

Ni kan låsa in värdesaker i ett låsbart skåp som finns i förberedelserummet. Tillsammans med personal går ni till operationsavdelningen där narkossköterskan tar emot. Narkosläkaren kommer för att lägga bedövning, i regel "ryggbedövning". Endast enstaka planerade kejsarsnitt görs i narkos. Du får en urinkateter och i vissa fall behöver vi raka kring operationsområdet.

När barnet är fött läggs barnet på ditt bröst. Barnet vägs och mäts efter en stund i ett rum i direkt anslutning till operationssalen.

När operationen är avslutad får du komma till uppvakningsavdelningen. I de allra flesta fall kan barnet och partner vara med på uppvakningsavdelningen. Där vistas ni i omkring två timmar för övervakning. Därefter kommer barnmorskan och hämtar er för att ta er tillbaka till avdelningen. Du kan då försiktigt dricka och eventuellt äta en smörgås. På kvällen brukar det gå bra att äta en lätt middag.

Anhörigavgiften är 700 kr/dygn. I det ingår övernattning och samtliga måltider (frukost, lunch, middag och fika). Betalning sker via Swish eller kort vid utskrivning.

Det tar oftast bara några minuter från att operationen börjar till att barnet är fött (lite längre tid om du opererats i magen tidigare).

• Du som ska föda kläs in i sterila dukar från bröstkorg och ned till fötterna
• Läkaren gör ett 15-20 cm bikinisnitt i bukväggen
• Ett snitt läggs även i livmoderväggen
• Läkaren går in via livmodersnittet och lyfter ut barnet
• Sen avnavling tillämpas om möjligt, dvs man avvaktar ca 2 minuter från att barnet fötts innan navelsträngen klipps av.
• Livmordern och bukväggen sys ihop, vanligen med stygn som försvinner av sig själva. De är placerade innanför huden så att de ej syns. 
• Man sätter på små tejpar (steri-strips) som hjälper till att hålla ihop huden och ett förband sätts därefter på operationssåret.
• Efter cirka en vecka kan förbandet tas bort.

Du som ska få planerat kejsarsnitt kan få en spiral insatt samband med kejsarsnittet. Detta har visat sig säkert och effektivt i flera studier. Spiralinsättningen påverkar inte amningen eller barnet.

Recept för spiralen kan antingen skrivas av din barnmorska eller vid inskrivningen på sjukhuset. Om du väljer hormonspiral ska du ha med den på dagen för kejsarsnittet.

Kopparspiral är gratis och finns på sjukhuset. Kejsarsnittet görs precis som vanligt men efter att barnet har fötts så förs spiralen in på plats. Därfter syr man ihop såret som vanligt. Du ska inte märka någon skillnad jämfört med om du inte fått någon spiral.

Om du väljer att få en spiral insatt bör du planera ett besök hos din barmorska ca 10 dagar-3 veckor efter kejsarsnittet för att se att spiraltrådarna inte blivit för långa eftersom livmodern krymper efter en förlossning. Trådarna klipps då till 2-3 cm som vanligt.

Du kan göra din efterkontroll i samband med detta besök. Om barnmorskan inte ser några spiraltrådar bör du bokas för ett ultraljud för att säkerställa att du inte stött ut spiralen. Om du själv märker att du stöter ut spiralen är detta inget farligt. Du kan då ta kontakt med din barnmorskemottagning för en ny spiralinsättning. Tyvärr måste du då köpa en ny spiral om du valt hormonspiral.

We offer you who will have a planned cesarean section to have intrauterine contraception inserted at the time of the cesarean section. This has been proven safe and effective in several studies. The insertion does not affect breast feeding or the child.

The prescription for any hormonal intrauterine contraception should be performed by your midwife in the maternal health care clinic or at the time of the visit to the hospital prior to the cesarean section.

If you choose a hormonal IUD it is important that you collect it at the pharmacy and bring it with you to the hospital the day of the cesarean section. The copper IUD is free of charge and available at the hospital.

The cesarean section is performed according to standard. You should not notice any difference compared to if you would not have received an IUD.

If you choose to have an IUD inserted you should book a visit with your midwife 10 days to 3 weeks after delivery to inspect the threads and have them trimmed if necessary as the threads may become too long due to normal shrinkage of the uterus after delivery. The threads are then trimmed to 2-3 centimeters according to standard.

You can have your post partum check-up visit performed at this visit if you wish. If the midwife cannot see any threads you need to book an ultrasound to ensure that the IUD has not been expelled.

If you notice the IUD being expelled this should not cause alarm. You can contact your midwifery clinic to have a new IUD inserted. Unfortunately, you then have to buy a new IUD if you have chosen a hormonal IUD.