Vänta barn

Vad som väntar - praktiskt

Inskrivning

Grattis till ett positivt graviditetstest! Nu är det dags att skriva in er hos en barnmorskemottagning. Er barnmorska kommer att följa er genom graviditeten. Ni kommer få ett inskrivningssamtal och därefter börjar regelbundna kontroller från cirka graviditetsvecka 20. Vid inskrivningen får ni en remiss till rutinultraljudet som sen sker mellan graviditetsvecka 16 och 20.

I vecka 25 är det dags att välja förlossningsklinik. Danderyds förlossning ligger på sjukhuset och lyder under Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus. När det är dags att föda och du ringer den förlossningsklinik du valt får du veta platsläget. Skulle det vara fullt så hjälper vi dig till en annan klinik.

Dessa datum kan du komma på informationsträffar på Danderyds sjukhus.

På 1177 kan ni se filmer och läsa mer om regionens alla förlossningsenheter.

Kom och träffa våra barnmorskor och få information om hälsa, familjen, förlossningen och BB. Alla datum finns här.

Alla erbjuds en frivillig ultraljudsunderökning som kallas rutinultraljud, RUL, som görs omkring v 20. Den bokas in vid inskrivningen hos MVC, vilket innebär att ni får en remiss till en ultraljudsmottagning. Detta görs inte på Danderyds sjukhus då vi inte har en barnmorskemottagning. Mot slutet av graviditeten, ungefär i vecka 41, görs ett andra ultraljud med kontroll av fostervattenmängd.

Här finns mer information om vad ultraljudet visar och hur det går till.

Förberedelser

Vi vet att det är tufft att föda barn och att det kommer att göra ont. Vi vet också att du som ska föda är mycket mycket starkare än du kanske själv tror och vet om. 

Det är en stor prestation och utmaning som ni tillsammans ska igenom. Att mentalt ha förberett sig på förlossningen hjälper er mycket när det väl är dags. Fundera över de här extra krafterna som ska till och hur du som födande kan få fram dem. Våga också känna trygghet i att kroppen och barnet vet vad som händer och hur det ska fungera.

Fundera på hur vi som arbetar på förlossningen kan hjälpa och stötta just er. Det är viktigt att ni, som blivande föräldrar, tillsammans pratar igenom hur ni tänker och vilka förväntningar var och en har på förlossningen. Bär ni på någon rädsla eller är det något annat som ni funderar på som är viktigt att vi känner till? Skriv detta i ert förlossningsbrev!

Partnerns roll är också en stor utmaning. Många gånger känns det svårt att inte fysiskt kunna avlasta under förlossningen. Men din roll är  viktig. Ditt stöd och din omtanke underlättar förlossningen och smärtan kan bli mer uthärdlig bara av din närvaro. 

En del i att känna sig förberedd handlar också om att veta var ni ska och vad som sker när ni kommer in till oss. Vi bjuder därför in till informationsträffar på sjukhuset. Här berättar vi om förlossningen, vårt arbetssätt och du får möjlighet att ställa alla dina frågor.

För extra förberedelse finns det till exmpel kurser i avslappning och andning. Att kunna slappna av och andas rätt har du stor nytta av under förlossningen. Yoga är också ett bra alternativ för att lära din kropp och fokusera på rätt andning.

Förlossningsbrevet är ett sätt att berätta för barnmorskan hur du funkar, vad du tror att du behöver stöd med och hur du vill att vissa praktiska saker ska vara under din förlossning.

I brevet kan du ha med en kort beskrivning av dig som person och hur du fungerar i olika situationer. Här kan du exempelvis berätta om du är rädd för sprutor, om du mår bra av att bli coachad eller om det viktigaste är att du hela tiden får veta vad som händer och vad nästa steg är.

Fokusera inte för mycket på smärtlindring, det är svårt att veta i förväg hur du kommer att känna dig när förlossningen väl är igång.

Glöm inte din partner eller den du har med dig som stöd under förlossningen. Vad är hen rädd för? Vill hen klippa navelsträngen? Har hen behov av extra stöd?

Här finns en mall för ett förlossningsbrev, men det går lika bra att skriva brevet utan mall.

Here's an English version of Letter to my midwife.

Läs mer om förlossningsbrevet på 1177.

När ni är på sjukhuset får du som ska föda eller har fött barn det mesta du behöver av oss, det vill säga mat, dryck, kläder och bindor men ha gärna med ombyten för hemfärden, kläder till barnet och babyskydd för hemfärden. Partner/medboende kan köpa mat hos oss och det finns restauranger och Pressbyrån på sjukhuset. Vad ni tar med i övrigt handlar mer om vad ni tycker att ni behöver. Det kan kännas skönt att i god tid ha packat en väska med sådant ni kommer behöva under tiden på BB. Detta är vanligt att man tar med:

För dig som ska föda

  • Toalettartiklar (t.e.x tandborste, extra bindor, bröstvårtsalva, ansiktskräm och läppbalsam).
  • Bekväma inneskor eller tofflor.
  • En morgonrock eller lång skjorta.
  • Ombyten/kläder (t.ex. amnings-bh utan skenor, gravidbyxor, amningströja och höga mjuka trosor)
  • Favoritsnacks för snabb energi
  • ID-kort

Till barnet

  • Babyskydd (bilbarnstol)
  • Filt
  • Kläder/ombyte (2-4 uppsättningar) På medcinskt BB (avdelning 16 och 17) finns blöjor, mössa och kläder till barnet att använda och låna under vårdtiden.
  • Kläder att åka hem i, inkl. mössa.

Till dig som är partner/medföljande

  • Toalettartiklar
  • Bekväma inneskor eller tofflor.
  • Ombyten/kläder

Övrigt

  • Förlossningsbrev
  • Teknik: t.ex mobil, kamera (glöm inte laddare!)
  • Eventuella extra saker till förlossningen, t.ex. musik/högtalare, kudde hemifrån eller annat som kan vara viktigt för er.

Observera att det inte är tillåtet att fota eller filma på sjukhuset

Personal måste tillfrågas och lämna medgivande om de är tänkta att vara med på bild eller video. Du får inte lägga ut filmer på t.ex. Youtube där medarbetare finns med om dessa inte godkänt medverkan i videon. Givetvis får du fota dina familjemedlemmar.

Ta gärna med egen mat, snacks och dryck. Vi har kylskåp och frys för förvaring och microvågsugn att värma i. Bra snacks kan vara till exempel chips eller druvsockertabletter. 

Du som ska föda barnet bör äta och dricka lagom mycket under förlossningen. Till exempel variera vatten med andra drycker som saft eller juice, det ger snabb energi. På förlossningen finns olika fruktsoppor och smörgåsar som ingår i patientavgiften för den som föder.

Här hittar du övriga restauranger, caféer och butiker på sjukhusområdet.

Det är vanligt att den icke-födande föräldern känner sig överflödig och mindre viktig - men så är det inte. Du som partner har en jätteviktigt roll både för ert barn och för din partner som genomgår graviditet och snart en förlossning. 

Skaffa kunskap inför förlossningen

Inför förlossningen kan du till exempel gå en förberedande kurs eller prata med någon som varit med om samma sak som väntar dig. Ta reda på vad din partner önskar eller förväntar sig av dig under värkarbetet och förlossningen. Det kan också bli din uppgift att öva på det du kommer behöva göra när det är dags, till exmpel att du hittar till förlossningsavdelningen. Fråga gärna vad som gäller runt din medverkan och närvaro vid ett eventuellt kejsarsnitt.

Amning och närhet

Du som inte ammar kan göra annat. Låt till exempel det bli din uppgift att rapa ert barn efteråt. Och håll gärna barnet i famnen lika lång tid som amningen varade. Ta alla tillfällen till närkontakt med ditt barn. Ju mer tid du tillbringar med ditt barn, desto tryggare blir du i din föräldraroll. Ingen ny förälder kan allt. Prova dig fram!

Lyssna på Hugos Rosas berättelse om hur det är att vara partner vid en förlossning.

Om du känner dig trygg och säker och det inte finns några medicinska hinder kan det finnas fördelar att åka hem tidigt efter barnets födelse. 
Under rubriken "När barnet är fött" kan du läsa mer om hemgång i rätt tid.

Vanliga orosmoment och komplikationer

Hur bråttom det är att söka vård beror på hur mycket blod det kommer, hur länge du har varit gravid och hur du mår i övrigt. 

Små mängder gammalt eller färskt blod kan komma tillsammans med slemproppen och är inget att oroa sig för. Om du blöder mer än någon tesked färskt blod utan att värkarna kommit igång ska du alltid ringa kontakta den förlossningen du har valt för råd.

Läs mer på 1177.

Det är vanligt att känna känna viss oro inför en förlossning, vissa upplever starkare rädsla än andra.  

Har du svår förslossningsrädsla kan du bli remitterad från din mödrahälsovård till Auroramottagningen. Här talar vi om din rädsla och vad som kan hjälpa dig när du ska föda. Utifrån detta gör vi tillsammans en planering inför förlossningen. Denna planering finns sedan i din journal på förlossningen så att personalen där är förberedd på att möta dina behov.

Lyssna på ett avsnitt vår podcast "Föda barn" om förlossningsrädsla och kejsarsnitt.

Lyssna på Lena Hultsberg, barnmorska på Auroramottagningen, när hon pratar om förlossningsrädsla.

Om du har dibetes typ 1 går du hela din graviditet hos specialistmödravården, hör av dig i god tid för inskrivning. 

Efter besöket får du en tid för inskrivning hos en av våra barnmorskor, som är specialiserade på diabetes.

Du kommer till oss en gång i månaden för besök hos gynekolog och diabetesläkare. I samband med läkarbesöket brukar även ett barnmorskebesök bokas in.

Kontinuerliga kontroller

Under hela graviditeten ska den gravida kvinnan kontrollera sitt blodsocker före och efter varje måltid. Vidare tas regelbundna prover för njurfunktion, ämnesomsättning och långtidsvärde för blodsocker följs.

Från graviditetsvecka 28 följs barnets tillväxt med ultraljud ca 1gg/månad. Under sista månaden av graviditeten får du komma för på tätare kontroller hos barnmorska och läkare och för CTG-registrering (registrering av barnets hjärtfrekvens) 1-2gg/vecka.

För en gravid kvinna med ett BMI över 30 ökar risken för komplikationer, både under graviditet och förlossning. Risken ökar för havandeskapsförgiftning, högt blodtryck, graviditetsdiabetes och akut kejsarsnitt. Prata med din barnmorska på MVC om du behöver stöd att gå ner i vikt.

Här pratar träningsexperten Lovisa "Lofsan" Sandström, dietisten Sofia Hübinette och kvinnoklinikens överläkare Sophia Brismar Wendel om hur du som är överviktig kan få motivation till förändring.

Om du under graviditeten får förhöjt blodtryck och protein (äggvita) i urinen kan det vara tecken på att du håller på att utveckla havandeskapsförgiftning eller preeklampsi. Oftast kommer besvären i slutet av graviditeten och de flesta får en lindrig form av havandeskapsförgiftning.

Ingen vet riktigt varför en del får havandeskapsförgiftning, men det beror sannolikt på en reaktion i moderkakan. Barnet kan växa dåligt och dina organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt. För att sänka blodtrycket kan du behöva vila/undvika stress och eventuellt behandla med blodtrycksmedicin. Om inte det hjälper kan du behöva föda barnet tidigare än beräknat.

Ett eller flera av följande symtom är vanliga vid havandeskapsförgiftning:

• plötslig huvudvärk.
• synbesvär, såsom flimmer för ögonen, synfältsbortfall, dimsyn och dubbelseende.
• ont i övre delen av magen, särskilt under höger revbensbåge.
• bli illamående och kräkas.
• svullnad i ansiktet, i händerna eller i fötterna. Svullnaden kommer hastigt.
• allmän sjukdomskänsla, frånvarande och skakig.

Läs mer om havandeskapsförgiftning.

Det finns olika anledningar till att man väljer att sätta igång en förlossning. Det vanligaste är att graviditeten blivit 42 fullgångna veckor eller att vattnet gått utan att man kommit igång med värkar. Det händer också att läkare beslutar om igångsättning av medicinska skäl för barnets eller mammans skull.

Hur går det till?

Inför en igångsättning behöver du energi, så se till att äta en bra frukost innan du kommer. Ta med det ni vill ha under förlossningen till sjukhuset, men lämna det i bilen eller lås in det hos oss. 

En barnmorska tar emot och gör de vanliga kontrollerna av barnets läge, hjärtljud, blodtryck och urinprov under ca 20-30 min. Därefter bedömer en läkare eller en barnmorska hur mogen livmoderhalsen är. Det är mognaden som avgör vilken metod för igångsättning som är lämpligast. Igångsättningar brukar göras i ett eller flera steg och det är vanligt att flera än en metod används.

Ni får sedan gå på permission/promenad. Efter detta får ni ett eget rum hos oss och din barnmorska registrerar barnets hjärtljud igen och därefter ges dos 2 av läkemedlet. Sedan får du/ni komma till avdelningen. Hjärtljudsregistrering och läkemedel kommer att upprepas med 4 timmars mellanrumför att ”smyga igång” värkarbetet så naturligt som möjligt.

Medicinskt

Cytotec: Ett läkemedel som innehåller prostaglandin och används då livmoderhalsen är omogen. Det har till uppgift att påverka livmoderhalsen så att den börjar mjukna. En del kvinnor får mensmol och/eller sammandragningar.  Läkemedlet löses upp i en liten mängd vatten som du sväljer. Beroende på vilken dos man väljer upprepas behandlingen varannan eller var fjärde timme. Om man behandlar varannan timme ger man som mest 8 doser, annars 5 doser. 

Gel: Om livmoderhalsen fortfarande är omogen läggs ibland ett prostaglandingel i slidan. Det har också till uppgift att påverka livmoderhalsen så att den börjar mjukna. Även här kan en del kvinnor få mensmol i ryggslut och ljumskar en stund efteråt. Andra känner ingenting. En ny bedömning görs efter 6 timmar. Om det fortfarande är omoget läggs ytterligare ett gel. Detta kan vid behov upprepas 3 gånger.

Ballong-kateter: en kateter förs upp i livmoderhalskanalen. Högst upp på katetern finns en ballong som fylls med koksalt. Katetern sträcks och tejpas fast på låret. På detta sätt skapas ett tryck på insidan av modermunnen som då mjuknar och öppnar sig lite för att kunna släppa ut ballongen. När öppningen blivit tillräckligt stor och ballongen ramlar ut kan man gå över till nästa steg. 

Ta hål på fosterhinnan: för att ta hål på fosterhinnorna krävs att livmoderhalsen mjuknat och öppnat sig lite. Ibland avvaktar man någon eller några timmar för att se om värkarbetet startar spontant. Om inte, kopplas ett värkstimulerande dropp. Man startar droppet på låg dos och försöker att så långt möjligt att efterlikna ett naturligt värkarbete.

Hur lång tid tar det?

Det är vanligt att en igångsättning tar lång tid, i vissa fall upp till tre dygn. Därför är
det bra att ta med något att göra/läsa. Om du fött barn tidigare så brukar det gå lite snabbare.

Ring till förlossningen kl 07.30 för att få veta vilken tid du ska komma; telefon: 08-123 558 31

Om barnet i magen inte rör på sig lika mycket eller på ett annorlunda sätt än du är van vid ska du alltid kontakta förlossningen på 08-123 558 31.

Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt men ändå något som oroar många blivande och nyblivna föräldrar. Läs mer om detta under rubriken "När barnet är fött".

Oftast pågår en graviditet mellan 37 och 42 veckor, men ibland kommer barnet tidigare.

Ett av 20 barn föds tidigt, det vill säga före graviditetsvecka 37.

Det finns många orsaker till att barn föds för tidigt, och vanligast är att förlossningen av någon anledning startar tidigare än menat. Det kan bero på att värkarbetet börjar utan någon tydlig orsak eller att fostervattnet går, vilket efter hand startar förlossningsarbetet. Det är lite vanligare att barn föds tidigt vid tvilling- och trillinggraviditeter. Det kan också vara olika komplikationer, till exempel havandeskapsförgiftning, som leder till den tidiga födseln.

Läs mer om prematura eller tidigt födda barn under rubriken "När barnet är fött".

Mot slutet av graviditeten ligger några barn med stjärten neråt i livmodern. Det kallas sätesbjudning eller att barnet ligger i säte. En läkare kan försöka att vända på barnet, om barnet ligger i säte. Då trycker läkaren med händerna utanpå magen. Ungefär hälften av vändningsförsöken lyckas. Då kan barnet födas med huvudet först, vilket räknas som säkrast.

Du kan äta som vanligt innan besöket och det brukar inte göra ont, men kan kännas obehagligt. 

Så går det till

Först känner läkaren med händerna utanpå magen hur barnet ligger. Sedan undersöker läkaren barnets position med hjälp av ultraljud. Läkaren kan också titta på moderkakan, hur mycket fostervatten det finns och hur stort barnet är. Hen brukar också undersöka barnets hjärtljud.

Sedan får du en venkateter. Det är en liten tunn plastslang som sätts i ett blodkärl i handen eller i armen. Genom den får du ett läkemedel som gör att livmodern slappnar av. Läkemedlet kan göra att du känner dig varm och darrig. Det är också vanligt att få hjärtklappning. Läkemedlet är ofarligt både för dig och barnet och biverkningarna går snabbt över.

Läkaren trycker med händerna

Läkaren känner sedan med händerna på magen hur barnet ligger. Läkaren undersöker med ultraljud hur barnet ligger, var moderkakan är placerad och hur mycket fostervatten det finns.  

Under vändningsförsöket ligger du som är gravid på rygg på en brits. Britsens huvudända kan luta lite neråt. Du en venkateter. Det är en liten tunn plastslang som sätts i ett blodkärl i handen eller i armen. Genom den får du ett läkemedel som gör att livmodern slappnar av. Läkemedlet kan göra att du känner dig varm och darrig. Det är också vanligt att få hjärtklappning. Läkemedlet är ofarligt både för dig och barnet och biverkningarna går snabbt över. 

Läkaren lägger sina händer på din mage, försöker lyfta upp barnets stjärt och föra huvudet neråt så att barnet gör som en kullerbytta och vänder sig. Barnet ska följa med runt ganska lätt utan att du får ont. Du känner bara ett bestämt tryck från läkarens händer, men under en kort stund kan det kännas obehagligt. Prata gärna med läkaren om hur det känns.

Efter vändningsförsöket kontrollerar man återigen barnets hjärtfrekvens (CTG-registrering).

Ibland får du vara uppe och gå ett tag innan läkaren gör ett ultraljud för att kontrollera om barnets huvud ligger kvar neråt. Hela besöket tar vanligtvis upp till två timmar.

Graviditeten fortsätter sedan som vanligt med regelbundna besök på barnmorskemottagningen, om vändningsförsöket lyckas.

Om barnet fortsatt ligger i sätesbjudning diskuterar du vidare med läkaren vilket förlossningssätt som är lämpligast för just dig. Inför en vaginal sätesförlossning krävs en ultraljudsundersökning för att bedöma barnets tillväxt och en röntgenundersökning för att mäta ditt bäcken.

Hälsa under graviditet

På Livsmedelsverket finns en fullständig lista på vad du inte bör äta som gravid, och vad du kan behöva få i dig mer av.

Din barnmorska kommer också gå igenom dina alkohol- tobak- och drogvanor. Om du har svårt att sluta med något be om extra stöd, barnmorskan är van vid att hantera den här sortens frågor och har till uppgift att ge stöd och informera om allt som rör graviditeten.

Det är alltid bra att röra på sig. Och det är inte fel att börja träna när du är gravid, även om du inte gjort det innan. 

Promenad är en motionsform som passar de allra flesta. Gå gärna i ett raskt tempo som gör dig varm. Det är en allsidig träning utan att den frestar på leder, muskler och hjärta. Är du van att träna kan du fortsätta så länge det känns bra.