Till dig som ska genomgå koronarangiografi

Informationsfilm

Denna information finns även på film. Se filmerna nedan. 

Film om kranskärlsröntgen(Extern länk)

Film om kranskärlsröntgen - syntolkad version(Extern länk)

Hjärtat

Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt blod till kroppens alla olika organ. För att klara av detta arbete måste själva hjärtmuskeln få sin beskärda del av det syresatta blodet.

Kranskärlen

Kranskärlen är hjärtats egna blodkärl som förgrenar sig utanpå hjärtat och försörjer hjärtmuskeln med blod. Det finns ett kranskärl på höger sida av hjärtat och ett på vänster. Det vänstra kranskärlet delar upp sig i två större grenar.

Bilden till vänster visar höger och vänster kranskärl och bilden till höger ett friskt blodkärl. 

Kärlkramp (Angina pectoris)

Åderförfettning ger upphov till så kallade plack på insidan av kranskärlen. Kärlkramp beror på större plack som ger förträngningar av hjärtats kranskärl. Det blir då trångt för blodet att passera och syrebrist uppstår i hjärtats celler vilket kan leda till bröstsmärtor. Detta kallas för kärlkramp och kan uppkomma vid ansträngning, psykisk stress, värme/kyla och i vila.

Bilden visar ett kranskärl. 

Bilden visar plack. 

Hjärtinfarkt

Plack i kranskärlen kan brista och det bildas då en blodpropp inuti kranskärlet.

Bilden visar ett kranskärl.

Bilden visar ett plackruptur. 

Det leder till syrebrist varpå hjärtmuskelcellerna dör. Detta kallas för hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt ger ofta upphov till bröstsmärtor i det akuta skedet, men kan även ge upphov till oregelbunden hjärtrytm, andningsbesvär, yrsel och illamående. Ibland kan bröstsmärtan stråla ut mot armar, hals, mage eller rygg.

Bilden visar ett kranskärl.

Bilden visar blodpropp.

Koronarangiografi (kranskärlsröntgen)

Med hjälp av koronarangiografi kan förträngningar i kranskärlen upptäckas. Undersökningen utförs på Hjärtintervention och tar cirka 30 till 60 minuter inklusive förberedelser. Du kan ofta gå hem samma dag. Undersökningen görs via en pulsåder i handleden eller i ljumsken. Insticksstället bedövas och en tunn plastslang förs via kärlsystemet till hjärtat. Genom plastslangen sprutas en liten mängd kontrast in i höger respektive vänster kranskärl. Eventuella förträngningar och stopp i kranskärlen kan då ses med hjälp av röntgen.

Undersökningen är vanligtvis smärtfri, bortsett från första bedövningssticket. När undersökningen är klar anläggs ett tryckförband som förhindrar att blod läcker ut från det punkterade blodkärlet. Detta tryck bibehålles några timmar efter undersökningen. Om undersökningen utförs via ljumsken kan en speciell sorts plugg sättas i kärlet och du behöver då vara sängliggande de första timmarna efter avslutad undersökning.

Ballongvidgning av kranskärl (PCI)

Förträngningar som upptäcks i ett kranskärl med hjälp av koronarangiografi kan ofta pressas tillbaka med hjälp av ballongvidgning. Det leder till att blodet återigen kan strömma fritt genom kranskärlet och syresätta hjärtmuskelns celler. Ballongvidgning kan oftast genomföras i samband med koronarangiografin.

Via en plastslang förs en ballong ut i kranskärlet till den förträngning som ska behandlas. Förträngningen vidgas med ballongen och oftast läggs ett stent (metallnät) i kärlet för att förhindra en ny förträngning. Stentet växer sedan in i kärlväggen. För att förhindra blodproppar under läkningstiden är det absolut nödvändigt att du regelbundet tar de blodproppsförebyggande läkemedel du har blivit ordinerad.

Koronar bypassoperation (CABG)

Om det finns förträngningar i kranskärlen som inte är lämpliga för ballongvidgning kan en koronar bypassoperation bli aktuell. En bit av ett blodkärl, från benet eller bröstkorgens insida, kopplas förbi det förträngda kärlet (bypass). Blodet kan då passera genom det nya kärlet och tillföra syre till hjärtmuskeln. Operationen sker på en thoraxkirurgisk klinik och tar vanligtvis cirka två till fyra timmar. Eftervården brukar vara en till två veckor.

Förberedelser inför koronarangiografi/ballongvidgning

Inför undersökningen behöver du inte vara fastande men drick inte kaffe då det kan påverka vissa mätningsresultat. Du kommer att få ett vätskedropp. Töm gärna blåsan precis före undersökningen. Avslappnande läkemedel ges på Hjärtintervention.

Att tänka på efter genomförd undersökning

Handled

Om undersökningen utförts via handleden ska du inte använda armen de första 24 timmarna. Efter det kan du använda armen med försiktighet, men undvik tunga lyft de kommande två 2 dagarna. Du kommer att få en mitella att vila armen i efter undersökningen. För att minimera risken för infektion bör du inte duscha samma dag som genomförd undersökning.

Ljumske

Om undersökningen utförts via ljumsken ska du vara försiktig när du går i trappor under det första dygnet. Du ska heller inte lyfta tungt, cykla, utöva tyngre fysisk aktivitet eller springa under den första veckan. Är du trög i magen bör du äta något lösande, till exempel katrinplommon, så att du inte behöver krysta vid toalettbesök. För att minimera risken för infektion bör du inte duscha samma dag som genomförd undersökning.

Om du får svåra smärtor eller börjar blöda

Lättare obehagskänsla är vanligt förekommande, men om du under de närmaste dagarna får svårare smärtor eller en nytillkommen svullnad vid insticksstället ska du omgående ta kontakt med din avdelning eller åka in till akutmottagningen för läkarundersökning. Om det däremot skulle börja blöda, tryck hårt mot insticksstället, med till exempel en handduk, och ring efter ambulans på telefonnummer 112 för transport till sjukhus. Efter ett ingrepp i ljumsken kan en mindre förhårdnad och/eller ett blåmärke uppstå. Blåmärket kan bli stort och förflytta sig nedåt benet, ibland ända ner till foten. Detta behöver inte åtgärdas utan försvinner så småningom av sig själv.

Att tänka på efter en ballongvidgning

Om du får smärtor i bröstet ska du uppsöka akutmottagningen omgående. Får du däremot tillbaka dina kärlkrampsbesvär i samband med ansträngning inom de närmaste veckorna ska du i stället kontakta Hjärt-kärlcentrum på telefonnummer 08-123 564 60.

Risker och komplikationer

Alla invasiva ingrepp är förknippade med en viss risk för komplikationer. Allvarliga komplikationer (såsom död, stroke, hjärtinfarkt eller blödning i hjärtsäcken) i samband med koronarangiografi och ballongvidgning är ovanliga.

Koronarangiografi

Vid punktion i ljumsken kan en mindre blödning vara en vanlig komplikation (cirka 1/10). Den behandlas med tryckförband. Allvarliga blödningar i ljumsken är ovanliga (cirka 2/100).

Ballongvidgning

Komplikationer som vid koronarangiografi (se ovan). I samband med ballongvidgning finns en liten risk för hjärtinfarkt. Stora hjärtinfarkter som påverkar hjärtats pumpförmåga är ovanliga. Akut koronar bypassoperation (CABG) kan bli aktuell i sällsynta fall om komplikation tillstöter (<1/1000).

Uppföljning

Du som haft en hjärtinfarkt, gjort en ballongvidgning eller en hjärtoperation kommer att bli kallad till återbesök hos:
➤ Sjuksköterska på Kranskärlsmottagningen på Hjärt-kärlcentrum inom en månad.
➤ Läkare på Hjärt-kärlcentrum inom två månader.
Om du inte hört ifrån oss inom dessa tider ber vi dig att kontakta Hjärt-kärlcentrum på telefonnummer 08-123 564 60.

Vid den undersökning/behandling du ska genomgå används strålning för att ta bilder av kroppens inre. Inför varje undersökning med strålning görs en bedömning om undersökningen är befogad och din läkare har gjort bedömningen att den här undersökningen behöver utföras. Det finns en mycket liten risk för cellskador vid undersökningar med strålning. Läs mer om röntgen på 1177: Är det säkert att röntgas?(Extern länk) (Extern länk)