E-cigaretter kan ge samma sjukdomar som cigaretter

Svenska Dagbladet. Skribent: Lisa Wallström, 2025-07-10
Bruket av e-cigaretter eller vejps har vuxit explosionsartat (Extern länk)de senaste åren, samtidigt som traditionell cigarettrökning fortsätter att minska.
Snusandet – framför allt vitt snus – har också ökat, men det är vejpningen som tagit marknadsandelar snabbast. I synnerhet bland unga(Extern länk).
Den här förskjutningen har i själva verket lett till en ökad total nikotinkonsumtion(Extern länk) i Sverige under det senaste decenniet.

Bytte till vejp

En av dem som bytt vanliga cigaretter mot vejp är Mary-Ann Aro, 55, från Gustavsberg. En vejp är en batteridriven apparat som förångar en vätska som innehåller nikotin och smaksättning. Rökaren inhalerar ånga i stället för tobaksrök.
– Jag gick över till vejp för tre–fyra år sedan. Jag hade problem med hosta och tanken var att sluta röka helt med hjälp av vejpen, men jag klarar inte det. Så är det bara, säger hon.
Mary-Anne har rökt sedan mitten av 1980-talet, då hon var i tonåren och synen på rökning var en helt annan än i dag.
– ”Alla” i skolan rökte – till och med lärarna och skolsköterskan gjorde oss sällskap i rökrutan på rasterna.
Hon skrattar och drar en puff på sin vejp. Röken är vit och relativt luktfri för den som står bredvid.
– Smaken är en blandning av tobak och gräddkola. Allt är skräddarsytt för att likna känslan av Marlboro Light, förklarar hon.
Ekonomiskt har övergången varit en vinst för Mary-Ann.
– Det är billigare än att röka. Jag räknade ut att jag spenderar 800–1 000 kronor i månaden på coils och vätska. När jag rökte cigaretter gick det på 3 000 kronor i månaden.
Mary-Ann är medveten om att vejpen också har hälsorisker.
– Fast läkarna jag har frågat säger motvilligt att det förmodligen är mindre dåligt att använda vejp än att röka cigaretter. Men vad som händer på lång sikt vet man ju inte.

Är vejpning farligt?

E-cigarettbranschen vill gärna framhålla att vejpning är mindre skadligt än traditionell rökning. Men enligt Magnus Lundbäck, docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Danderyds sjukhus, finns det inga långsiktiga studier att backa upp det med. 
– Man kan inte jämföra 70–80 års forskning på cigaretters skadeverkningar med de knappa 15–20 år som e-cigaretter funnits. Vi vet väldigt lite om hur de olika smakerna påverkar hälsan, säger han.

Men Niklas Linder, representant för Belc, branschorgaisationen för elektroniska cigaretter, tycker att kritiken mot vejp är onödigt hård i Sverige.
– Det finns till exempel forskning från England som visar att e-cigg är det absolut bästa alternativet för att minska skador jämfört med traditionell rökning, säger han.

Nikotinets effekt på hjärtat

Magnus Lundbäck är dock kritisk till att ”harm reduction”, eller eller skade­minimering, används som argument för e-cigaretter. Alltså att ersätta ett riskfyllt beteende med ett mindre skadligt, snarare än att förorda fullständig avhållsamhet.
– I det här sammanhanget är det kontroversiellt och något som tobaksindustrin har hittat på själva. Även vejpare utsätts för gifter – även om spektrumet skiljer sig från tobaksrök. Men nikotin är den gemensamma nämnaren, säger Magnus Lundbäck.
Han och hans forskningsgrupp fokuserar därför på just nikotinet. 
– Vi vill studera om det är nikotinet i sig som ligger bakom många av de skadliga effekterna på hjärt-kärlsystemet som traditionell rökning ger.
Genom exponeringsstudier har de kunnat mäta akuta förändringar: blodkärlen blir stelare, risken för blodpropp ökar och luftvägarna drar ihop sig.
– På sikt tror jag att e-cigaretter kan ge samma sjukdomsspektrum. Vi har bara inte tidsspannet ännu, säger Magnus Lundbäck.

Cigaretter med godissmak

I en nypublicerad amerikansk studie(Extern länk) kopplas e-cigarettanvändning till ökad risk för kol, men inte för hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Andra korttidsstudier(Extern länk) har visat på effekter på bland annat blodtryck, som liknar de vid vanlig rökning.

Enligt Amira Guirguis, universitetslektor i farmaci vid Swansea University, sträcker sig riskerna ännu längre. Vätskorna som ger vejpröken dess smak, har visats sig innehåll tungmetaller (Extern länk)som kadmium och bly och även spår av radioaktivt polonium-210(Extern länk) har påträffats i vissa enheter, skriver hon på The Conversation(Extern länk), en plattform där forskare berättar om sina egna områden.

Det finns över 7 000 smaker på marknaden. Allt från tobaksimitationer till fruktiga och söta godisvarianter – vilket gör produkterna särskilt attraktiva för unga. Många av dessa smakämnen är godkända(Extern länk) för livsmedelsbruk i USA, men de är inte testade (Extern länk)för inandning.

Ska inte smaka läsk och godis

Just de förföriska smakerna upprör Magnus Lundbäck på KI.
– Jag tycker att det minsta man kan göra från myndighetshåll är att begränsa smakerna på de här produkterna. Det ska inte smaka läsk och godis.

Men Niklas Linder på Belc tror inte att det är smakerna som är det som i första hand lockar ungdomar börjar vejpa – snarare tillgäng­lighet och lockelsen i det lite förbjudna och ”vuxna”.
– När tusentals nya smaker kom 2018–19 sjönk ungdoms­användningen(Extern länk) – det var först när engångs­produkterna lanserades som tonårs­vejpningen exploderade. Smakerna är tänkta som en hjälp för vuxna rökare att hitta en bra övergång från cigaretter, säger Niklas Linder.

Vapetricks på Tiktok

De flesta unga som provar e-cigg gör det av nyfikenhet. På sociala medier och i musikvideor har så kallade ”vapetricks” blivit en grej. Det kan handla om att blåsa perfekta rökringar, skapa virvelliknande ”tornado”-effekter eller utföra ”ghost inhales” där man blåser ut en liten ring och sedan snabbt suger tillbaka den innan den försvinner.

Men att börja vejpa som ung är extra bekymmersamt.
– Det är särskilt problematiskt när nikotin­introduktion sker tidigt i livet, eftersom hjärnans belönings­system inte är färdig­utvecklat förrän vid 25-årsåldern. Risken att fastna i ett beroende ökar, säger Erik Nylander, doktor i farmakologi vid Uppsala universitet och legitimerad apotekare, som undervisar och forskar inom beroendelära. 
Han förklarar att nikotin verkar i hjärnans belönings­nätverk genom att aktivera särskilda nikotin­receptorer, vilket leder till en ökad frisättning av dopamin.

– Ju fler receptorer som bildas, desto starkare blir suget. När hjärnan vant sig vid nikotintillförseln fungerar den helt enkelt inte som den ska utan ämnet – vilket många upplever som koncentrationssvårigheter och rastlöshet när de försöker sluta, säger Erik Nylander.

Bryta nikotinberoendet

Trots nikotinets starka beroendepotential finns det sätt att försöka sluta. De farmakologiska nikotinersättningarna – plåster, tuggummin och inhalatorer – ger medicinsk kontroll över doseringen och lindrar abstinensbesvär genom att successivt fasa ut nikotinet.
– Det innebär att hjärnan får tid att anpassa sig, förklarar Erik Nylander.

Han lyfter också genetikens roll i beroendeutvecklingen. Ärftliga faktorer kan både öka sårbarheten och – genom epigenetiska mekanismer – skydda mot beroende. Det innebär att den omgivande livsmiljön både kan ”slå av” eller ”på” gener som talar för en ökad eller minskad sårbarhet.
Dessutom tar återhämtningen av hjärnans belöningssystem lång tid, och redan vid ett återfall återgår många snabbt till samma nikotindos som tidigare.
– Det visar hur viktigt det är med långsiktiga stödinsatser – båda medicinska och sociala – för att verkligen bryta ett beroende, säger Erik Nylander.

Svårt att sluta med e-cigg

Mary-Ann Aro vet allt om svårigheterna att sluta. Hon oroas över att så många unga ”luras” in i ett beroende.
– De tycker att det smakar gott och är coolt nu, men jag önskar att jag hade haft mer information när jag var 15 om hur lätt man blir beroende av nikotin och hur svårt det är att sluta.
Men för dem som redan är rökare tycker hon att det finns positiva saker med vejpens intåg på marknaden: att hjälpa inbitna rökare att trappa ner.
– Det kan ändå vara bättre för oss som väljer mellan pest eller kolera. Jag hoppas bara att fler tänker efter före första puffen, säger hon.

Epigenetik och nikotinberoende

Nikotin ger epigenetiska förändringar(Extern länk) i hjärnan – alltså de kemiska förändringar runt våra gener som avgör vilka gener som ”slås på” eller ”av” utan att ändra själva DNA-koden – som förstärker nikotinets belöningssignal.
Dessa markeringar ökar genuttryck i dopaminsystemet, vilket ger ett starkare sug och underlättar beroendeutveckling(Extern länk).
Många av de nikotininducerade metyleringsförändringarna kvarstår som ”molekylära ärr” länge efter avslutat bruk, vilket ökar risken för återfall(Extern länk).
Djurstudier tyder på att epigenetiska effekter av nikotin kan föras vidare till nästa generation(Extern länk) och påverka deras beroendesårbarhet.