Barnmorska och doktorand – för bättre förlossningar

Barnmorska och doktorand

Ann Ljungblom är barnmorska på Danderyds sjukhus och har arbetat i yrket sedan 2013. Under denna tid har hon tjänstgjort både i Sverige och Norge. Tiden i Norge var särskilt inspirerande, eftersom barnmorskor och läkare från flera olika länder arbetade tillsammans. 

– Att få utbyta erfarenheter över språk- och kulturgränser var oerhört lärorikt och stärkte min känsla av att ha hittat rätt yrkesväg, säger Ann Ljungblom, doktorand vid Karolinska institutet och barnmorska på Danderyds sjukhus.  

En tidig vilja att göra skillnad

Det är mötena med människor som Ann älskar allra mest. Redan som barn visste hon att hon ville bli barnmorska och göra skillnad för kvinnor och barn.  

– Den känslan har funnits med mig genom hela livet. När jag satt på min anställningsintervju på Danderyds sjukhus uttryckte jag just detta: att mitt mål är att vara en del av ett förbättringsarbete som driver vården framåt och skapar bestående förändring. Att börja forska kändes som ett naturligt steg i den riktningen. 

Intresset för förbättringsarbete, statistik och analys som drog henne till forskningen har också länge funnits där. 

– Det blev tydligt redan när jag skrev min magisteruppsats. När vi var klara firade mina kurskamrater, medan jag själv nästan kände sorg över att det roliga var slut. Att få fördjupa mig, ställa frågor och söka svar passar mig helt enkelt väldigt bra. 

SOFT-studien – Study On Fewer Tears

Studien som Ann nu arbetar med om handlar om hur sjukvården kan minska risken för bristningsskador vid förlossning.  

– Det är något som ligger mig varmt om hjärtat. Som barnmorska är det svårt att inte bli passionerad över sitt arbete. Att få vara med när ett barn föds är en av livets största och mest känslomässiga stunder. Samtidigt ser man också det svåra - smärta, spända muskler och bristningar som uppstår i ett av livets mest sårbara ögonblick.  

Frågan om hur bristningsskador kan förebyggas väcktes redan under sjuksköterskeutbildningen när en lärare berättade att det vid en trafikolycka ofta är den avslappnade muskeln som skadas minst.  

– Det fastnade hos mig och jag började fundera på om samma princip kan gälla vid födseln. Kan vi hjälpa musklerna i bäckenbotten att slappna av – och därmed minska risken för att de går sönder? 

Idag används bedövning i bäckenbotten främst i smärtstillande syfte, men dess möjliga effekt att kunna förebygga bristningar är nästan helt outforskad.  

– Jag började själv att oftare erbjuda bedövning i bäckenbotten under krystfasen och såg lovande resultat: lugnare framfödande och färre stora skador. Det väckte frågor som jag kände behöver utforskas vetenskapligt.  

Studiens upplägg 

SOFT-studien har nu startat vid förlossningen på Danderyds sjukhus. I den första delstudien, en prospektiv observationsstudie, kartläggs vilka bristningsförebyggande åtgärder som används idag och vilka resultat de ger. Detta utgör grunden inför den kommande RCT-studien, där man kommer att undersöka bedövningens effekt på bristningsutfall hos förstföderskor.

I samband med planeringen kom också ett viktigt kvitto på projektets kvalitet och relevans. Redan under Anns första år som doktorand tilldelades projektet ett forskningsanslag på 1 miljon kronor.  

– Det känns väldigt stort och betydelsefullt. För mig blev det ett tydligt bevis på att de frågor vi ställer är angelägna och att det finns ett brett samhälleligt stöd för att utveckla kunskapen om hur vi kan minska bristningsskador, säger Ann.  

Drivkraften framåt

Att få möjlighet att kombinera arbetet som barnmorska med arbetet i SOFT-studien, tillsammans med handledare och kollegor på Danderyds förlossning, är något hon beskriver som en stark drivkraft. 

– Målet är tydligt för mig: att bidra till en tryggare förlossningsvård med färre skador och göra skillnad för både kvinnor och barn, både idag och i framtiden.