Postcovidforskning under fem år

Från uppföljning till mottagning

Från början handlade det om att följa upp patienter som behövt intensivvård men relativt snart började primärvården remittera patienter som inte varit allvarligt sjuka under själva infektionen men som ändå fick stora problem med bland annat trötthet och svårigheter med minne och koncentration. 

– Eftersom den ordinarie öppenvårdsverksamhet var stängd under pandemin kunde vi starta mottagningen. Eftersom området var nytt var det naturligt för oss som universitetsklinik att även beforska den nya verksamheten med externa forskningsmedel, säger Kristian Borg, överläkare vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus.

1400 remisser

Sedan starten har mottagningen fått in över 1400 remisser. Av dessa har ungefär 800 patienter varit aktuella hos mottagningen och ett hundratal personer har deltagit i multimodal rehabilitering i grupp.

– De flesta som kommit till oss har haft svårigheter med minne, koncentration och en stark, långvarig trötthet. Patienter med mer uttalade kroppsliga besvär, som andningsproblem eller återkommande feber, har vi hänvisat vidare till infektionsmottagningarna på Karolinska Universitetssjukhuset, säger Kristian Borg.

Vad har ni undersökt?

För att bättre förstå post-covid har flera olika studier gjorts. Resultaten har jämförts med både friska personer och patienter med kronisk smärta.

• Neuropsykologisk undersökning. I en studie har 134 patienter fått genomföra en omfattande batteri av neuropsykologiska test där vi undersökt olika typer av tankemässiga funktioner.
• Blodprover och hjärnavbildning. För att utreda om vi hittar tecken på att hjärnan är påverkad eller fungerar annorlunda än hos friska kontroller har vi tagit blodprover på ett stort antal patienter och vissa har även genomgått en magnetkameraundersökning där de även fått göra ett reaktionstidstest medan de varit i magnetkameran.
• Synundersökning. Många har haft synbesvär och utredningar har då gjorts tillsammans med neuro-optiker. En del har även genomgått en röntgen av ögonbotten.
• Uppföljningar: 50 patienter har testats igen efter 6–12 månader för att se hur de utvecklats över tid.

Detta har man sett hos patienterna

• Patienterna har processat visuell information långsammare och har haft sämre minne, språklig inlärning och uppmärksamhet än friska kontroller. Men det är en stor individuell variation inom gruppen.
• Många har förbättrats över tid, men förbättringen går långsamt och många har  kvarstående problem med trötthet och nedstämdhet. Däremot presterade inte de som var nedstämda sämre på testen, vilket tyder på att nedstämdhet inte förklarar patienternas svårigheter.
• Mental trötthet har visat sig hänga ihop med sämre arbetsminne och hjärnans kontrollfunktioner, vilket stämmer överens med tidigare forskning om trötthet, dvs. är man trött har man svårare att koncentrera sig på krävande uppgifter.
• Synproblem är vanligare hos post-covidpatienter och de presterar generellt långsammare på uppgifter som kräver snabba ögonrörelser, men vi har inte sett förändringar i ögonens struktur vid röntgen av ögonbotten.
• På mått av hjärnaktivitet under ett reaktionstidstest (20 minuter) fann vi att patienterna var långsammare men inte mera uttröttbara än de friska kontrollerna. Patienterna skattade dock sig själva mer utröttade vilket kan bero på att de behöver ”anstränga hjärnan mer”.

Den viktiga rehabiliteringen

– Vår forskning visar att rehabiliteringsprogrammen har hjälpt många patienter att må bättre. För många har det varit viktigt att äntligen känna sig trodda och förstådda. Det våra patienter själva rapporterar är att de har fått bättre fysisk ork och mindre trötthet, strategier för att klara vardagen och inte minst ett stort stöd i att träffa andra i samma situation, säger Kristian Borg.

Nästa steg i forskningen är att analysera resultaten från de104 personer som lämnat blodprov, för att utreda om det finns biomarkörer som tyder på en organisk hjärnskada.