Inför operation
Nedan finner du information för dig som ska opereras på Danderyds sjukhus.
Planerad operation
Om du har fått en kallelse till planerad operation och känner dig sjuk, har feber och/eller har luftvägssymtom vill vi att du kontaktar mottagningen i förväg. Bedömning kommer göras om besöket bör flyttas fram eller är nödvändigt att genomföra. Kontaktuppgifter finns i kallelsen.
I syfte att skydda patienter och ev. ledsagare använder vårdpersonalen heltäckande visir eller munskydd vid avstånd närmare en meter i mötet med dig.
Planerade operationer kan komma att senareläggas för att kunna frigöra kompetens och vårdplatser som kan behövas för svårt sjuka patienter. Planerade kejsarsnitt kommer inte att påverkas.
Om du skulle komma att beröras av ev senarelagd operation, kommer du bli kontaktad. Om du har frågor är du välkommen att kontakta respektive mottagning/avdelning. Kontaktuppgifter finns i kallelsen.
Förberedelser inför operation
Kom ihåg att fylla i den Elektroniska hälsodeklarationen innan du ska opereras!
Att göra hemma
I filmen går vi igenom förberedelserna du gör hemma, innan du kommer till sjukhuset. Det är viktigt att följa alla steg för att du ska kunna genomgå dagkirugisk eller inneliggande operation. Vi vill att du ska känna dig trygg och vara förberedd så att vi kan ge bästa möjliga vård.
Vad du själv kan göra innan operationen
När du kommer till sjukhuset och operationen
För dagoperation kommer du in på förmiddagen, opereras och går sedan hem samma dag. Vi visar hur operationsdagen kan se ut.
Om du skrivs ut samma dag
Inneliggande operation
Till dig som ska opereras och vara inskriven på en vårdavdelning. I filmen guidar vi dig igenom din vistelse och visar de olika rum och miljöer du kommer befinna dig i, innan och efter operation.
Längre vistelse än endast operationsdagen
Kvinnoklinikens operationer
Ansträngningsinkontinens (TVT)
Urininkontinens beror på att vävnaden i området kring urinröret försvagats. Vanliga orsaker till urininkontinens är graviditet och förlossning. Det finns två typer av urininkontinens; ansträngningsinkontinens föreligger då det läcker urin när man t.ex. skrattar, nyser, hostar, hoppar, d.v.s. anstränger sig så att buktrycket ökar över blåsan. Trängningsinkontinens är när man plötsligt känner sig kissnödig och inte kan hålla sig. Om man har problem när man anstränger sig och även när man känner sig kissnödig har man en s.k. blandinkontinens. TVT-operation görs när bäckenbottenträning inte har gett tillräcklig effekt och hjälper endast vid ansträngningsinkontinens. Har man blandinkontinens får man gå vidare med andra behandlingsmetoder för att minska dessa besvär.
Bartholinitoperation
Till dig som ska opereras för infektion i blygdläppen. Bartholinit Bartholins körtlar är två körtlar som sitter på de inre blygdläpparna, på varsin sida om slidöppningen. Körtlarna bildar ett sekret som håller slemhinnorna i underlivet fuktiga. Bartholinit orsakas vanligen av bakterier eller virus som finns i slidan eller på huden. Ofta behöver den infekterade körteln tömmas på var. Ibland behöver den tas bort kirurgiskt för att besvären inte ska komma tillbaka.
Framfall (prolapsoperation)
Framfall innebär att slidans fram- och/eller bakvägg buktar ned i eller utanför slidan. Livmodern kan också sjunka ned i slidan, ibland så mycket att livmoderhalsen kommer ut i slidöppningen. Framfall beror på att de muskler och ligament som håller upp livmodern försvagas av t.ex. graviditet och förlossning. Ärftlig benägenhet med svag stödjevävnad är en bidragande orsak. Operation av framfall görs om annan behandling inte är tillräcklig eller om man har mycket besvär av sitt framfall.
Hysteroskopi
Till dig som skall göra en Hysteroskopi. Hysteroskopi är en titthålsundersökning av livmoderhålan som används för att ställa diagnos och behandla. Undersökningen görs för att hitta orsaker till blödningsstörningar, barnlöshet, polyper, godartade muskelknutor (myom), i livmodern, eller missbildningar. Förändringar såsom polyper, myom eller livmoderslemhinna kan man ta bort.
Konisering
Till dig som skall opereras för cellförändringar, konisering. Cellförändringar uppstår vanligtvis på livmodertappen, den nedersta delen av livmodern i toppen av slidan. De kan lätt avlägsnas genom ett enkelt ingrepp som kallas konisering. Då skär man bort cirka en centimeter av livmodertappen med hjälp av en upphettad metalltråd, s.k. slynga. Det finns också andra metoder att ”förstöra” cellförändringar som exempelvis laserbehandling. På detta viss kan man förhindra att cellförändringarna fortsätter att utvecklas till livmoderhalscancer.
Laparoskopi-cystor
Till dig som skall göra en titthålsoperation – borttagande av cysta. Laparoskopisk cystenukleation eller borttagande av äggstock/äggledare är en titthålsoperation av buken där cystor opereras bort inifrån bukhålan. Ibland skalar man ut cystan och behåller äggstocken och ibland väljer man att ta bort både äggstock och äggledare. Det finns olika anledningar till bortopererande av cystor såsom godartade cystor, endometrios eller resttillstånd efter infektion.
Laparoskopisk hysterektomi
Till dig som skall göra en titthålsoperation - Hysterektomi. Laparoskopisk hysterektomi är en titthålsoperation av buken där livmodern opereras bort inifrån bukhålan. Det finns olika anledningar till bortopererande av livmodern såsom muskelknutor (myom), rikliga blödningar, endometrios eller cellförändringar. Operationen görs ibland robotassisterad men det är operatören som opererar.
Laparoskopisk myomenukleation
Laparoskopisk myomenukleation är en titthålsoperation av buken där muskelknutor i livmodern opereras bort inifrån bukhålan. Det finns olika anledningar till bortopererande av muskelknutor (myom), såsom blödningar, trycksmärta eller infertilitet. Operationen görs ibland robotassisterad men det är operatören som opererar.
Laparoskopisk vaginosakropexi
Laparoskopisk vaginosakropexi/uteropexi är en titthålsoperation av buken där livmodern eller slidan sys med ett nät inifrån bukhålan. Detta är en behandling av framfall där livmodern eller slidtoppen ramlar ned. Operationen görs ofta robotassisterad men det är operatören som opererar.
Laparotomi - hysterektomi
Laparotomi innebär buköppning via ett bikini- eller medellinjessnitt där livmodern opereras bort inifrån bukhålan. Det finns olika anledningar till bortopererande av livmodern såsom muskelknutor (myom), rikliga blödningar, endometrios eller cellförändringar.
Laparotomi - myomenukleation
Laparotomi innebär buköppning via ett bikini- eller medellinjessnitt där muskelknutor i livmodern opereras bort inifrån bukhålan. Det finns olika anledningar till bortopererande av muskelknutor (myom), såsom blödningar, trycksmärta eller infertilitet.
Laserbehandling vulva
Laserbehandling i underlivet utförs vid cellförändringar i slemhinnan i underlivet och/eller huden runt de yttre och inre blygdläpparna. I många fall kombineras laserbehandling med att man även skär bort vissa förändringar. Vid laserbehandling uppstår en värmeskada i vävnaden som gör att cellförändringarna förstörs.
Livmoderskrapning
Livmoderskrapning kan göras om man har problem med onormala eller rikliga blödningar. Det görs också i samband med avbrytande av graviditet (abort), kvarhållet missfall eller om det finns rester kvar efter abort, missfall eller en förlossning.
Myomembolisering
Myomembolisering är ett alternativ till större kirurgi vid symptomgivande myom i livmodern. Denna metod kan väljas när annan sjukdom gör större kirurgi olämplig, om kvinnan själv önskar prova demobilisering hellre än kirurgi eller vid infertilitet, där kirurgi inte är ett alternativ pga. stor risk för att hela livmodern eventuellt måste opereras bort. Ca 85% av de som genomgår myomembolisering får en klar lindring av sina symtom.
Vaginal hysterektomi
Vaginal hysterektomi innebär att livmodern opereras bort via slidan. Det finns olika anledningar till bortopererande av livmodern såsom muskelknutor (myom), rikliga blödningar, endometrios eller cellförändringar.
Vulvaplastik
Vulvaplastik utförs vanligen vid långdragen samlagssmärta eller vid kvarstående problem runt slidöppningen efter förlossning. Ingreppet går ut på att smärtsam vävnad runt slidöppningens bakre del tas bort och ersätts av slemhinna från nedre delen av slidans bakvägg.