Dysfagi

Vid tugg- och sväljsvårigheter fungerar inte musklerna eller känseln i munnen och svalget som de ska. Resultatet kan till exempel bli att man lätt sätter i halsen eller äter långsamt. Svårigheterna kan i värsta fall resultera i undernäring och öka risken för lunginflammation.

Denna sida handlar om sväljsvårigheter hos vuxna. Om ett barn har svårt med ätande och sväljning kan du läsa mer om det här: Ätsvårigheter hos barn

När ska man söka hjälp om man har svårt att tugga och svälja?

 Om du har något av följande tecken på dysfagi:

• Du sätter i halsen och hostar vid måltid
• Maten fastnar i svalget och du måste skölja ner med dryck eller svälja flera gånger
• Det är svårt att tugga
• Du spiller ut mat och dryck ur munnen
• Du undviker viss mat som är svår att äta
• Måltiden tar lång tid
• Viktnedgång
• Mycket slem från lungorna
• Lunginflammation

Utredning och behandling av dysfagi

Logopeden gör en bedömning av tugg- och sväljförmågan genom undersökning av munhålan, munmotoriken och en liten provmåltid. För att få en bättre bild av sväljningen görs ofta en instrumentell sväljundersökning med hjälp av ett videoendoskop, så kallad FUS (funktionell undersökning av sväljningen). Målet är att kartlägga sväljfunktionen och hur man kan förbättra den. Utredning sker ofta tillsammans med klinikens foniatrer, specialistläkare inom bland annat sväljstörningar. Se foniatrisk mottagning. Röntgenfilmning av sväljningen görs tillsammans med sjukhusets röntgenläkare.

Den logopediska behandlingen har två huvudinriktningar:

• Kompensera för svårigheterna genom att till exempel anpassa maten och hur man äter.
• Rehabilitera sväljfunktionen genom olika träningsprogram.

En viktig del av behandlingen är information och rådgivning till den drabbade och närstående eller berörd vårdpersonal.

Medicinsk behandling av dysfagi

Den medicinska behandlingen syftar till att behandla orsaken till dysfagin så långt det är möjligt, till exempel genom att ställa in parkinsonmedicineringen optimalt. Om dysfagin beror på svårigheter att öppna ingången till matstrupen kan man i vissa fall underlätta sväljningen genom att vidga ingången till matstrupen genom operation. Muntorrhet kan behandlas med salivstimulerande medel eller saliversättning.

Om man har stora sväljproblem kan man behöva få vätska och näring på alternativ väg. Dietisten hjälper till med att få rätt balans på näringsintaget för att motverka undernäring.

Sök hjälp hos oss

För att komma till oss behöver du en remiss från till exempel läkare, sjuksköterska, psykolog eller annan logoped.