Sexual Health: Support and Information to Young Adults Living with and Beyond Cancer

Många unga vuxna som behandlats för cancer lever med sexuella problem flera år efter diagnosen. Det visar en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, vilken också visar på brister i information från sjukvården. Resultaten belyser att sexuell hälsa behöver bli en självklar och integrerad del av cancervården.

Varje år diagnostiseras omkring 2 000 personer i åldrarna 18–39 år med cancer i Sverige. Även om överlevnaden generellt är hög, lever många med långvariga konsekvenser av sin behandling, däribland sexuella problem. Unga vuxna beskriver ofta sexuella besvär som en av sina största utmaningar efter cancer, samtidigt upplever många att de får otillräcklig information och stöd. Denna avhandling undersöker sexuella problem efter cancer och cancerbehandling hos unga vuxna, samt utvärderar effekten av ett webbaserat program utvecklat för att minska sexuella besvär.

Över 1 000 unga vuxna deltog i studien, och de inkluderade diagnoserna var bröstcancer, gynekologisk cancer, lymfom, testikelcancer och hjärntumörer. Deltagarna besvarade enkäter vid tre tidpunkter: 1,5; 3 och 5 år efter diagnos. Kliniska data, såsom stadium och behandling, inhämtades från de nationella kvalitetsregistren för de aktuella cancerdiagnoserna. Dessutom besvarade en jämförelsegrupp i samma åldrar, men utan tidigare cancer, samma enkät vid ett tillfälle.

Resultaten visade att sexuella problem var betydligt vanligare bland kvinnor med bröstcancer och gynekologisk cancer än bland kvinnor i jämförelsegruppen. De vanligaste sexuella problemen var minskad lust, låg tillfredsställelse med sexlivet och vaginala besvär. Kvinnor som hade fått mer omfattande behandling rapporterade också fler sexuella problem. Trots dessa utmaningar var kvinnor med cancer lika sexuellt aktiva som kvinnor utan cancer. Samtidigt noterades ingen skillnad mellan kvinnor med hjärntumör eller lymfom och jämförelsegruppen.

De flesta män och kvinnor med hjärntumör var nöjda med sitt sexliv och rapporterade överlag god erektionsförmåga och få vaginala besvär. En liten grupp rapporterade dock minskad lust. Oavsett cancerdiagnos var sexuella problem kopplade till känslomässig oro och en negativ kroppsuppfattning. Trots att sexuella problem var vanliga uppgav ungefär hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen att de inte mindes att vården informerat om risken för sexuella problem.

Slutligen utvärderades det webbaserade självhjälpsprogrammet Fex-Can Sex, utvecklat för unga vuxna som upplever sexuella problem efter cancer. Även om programmet inte minskade sexuella besvär gav utvärderingen värdefulla insikter för att förbättra det befintliga programmet. Sammanfattningsvis visar resultaten på behovet av att integrera sexuell hälsa som en naturlig del av cancervården, och att information och stöd behöver vara både diagnosspecifikt och individuellt anpassat.

Charlotta Bergström, leg sjuksköterska, uro/tarmterapeut, kirurg- och urologkliniken, Danderyds sjukhus, disputerade den 22 maj 2026 på sin avhandling Sexual Health – Support and Information to Young Adults Living with and Beyond Cancer.

Opponent
Mirjam Ekstedt, senior professor, Linnéuniversitetet.

Huvudhandledare
Lena Wettergren, professor Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Bihandledare
Lars Eriksson, professor Karolinska Institutet, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Christel Hedman, docent, Karolinska Institutet, Institutionen Molekylär medicin och kirurgi.

Betygsnämnd
Cecilia Olsson, professor, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
Lena Nyholm, docent, Uppsala universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper.
Thomas Hatschek, docent, Karolinska Institutet, Institutionen för onkologi-patologi.