Medicinska instrument skapas med 3D-printer
Sedan 2017 pågår ett projekt på Danderyds sjukhus som ska visa om digital 3D-teknik är praktiskt tillämpbar vid specialanpassning av trakealkanyler med tillbehör.
Många patienter får en trakealkanyl tillfälligt vid sjukdom eller långvarigt vid olika problem kopplat till luftstrupen. Trakealkanylen leds in i luftstrupen genom ett stoma skapat med kirurgi, kanylens vinge sitter på utsidan av patientens hals.
Ny teknik förbättrar
Luftstrupen är inte lika på alla, och alla patienter får inte en fullgod funktion med standardprodukter. För många patienter med långvarig trakeostomi kan det även finnas estetiska aspekter till behovet av specialanpassning av trakealkanyler. Sedan länge har Danderyds sjukhus specialanpassat kanyler, men både tillverkning och ritningsarbete har skett för hand. Digital 3D-teknik förändrar arbetet.
Trakea är det anatomiska namnet för luftstrupe och en trakeakanyl är en kanyl man använder vid operativa ingrepp i luftstrupen för att skapa fria luftvägar.
– Så vitt vi vet är Nationellt respirationscentrum och Medicinsk teknik, NRC/MT, unika med att förse Norden med specialanpassade trakealkanyler och i synnerhet i kombination med digital 3D-teknik, säger Stefan Håkansson, medicinteknisk ingenjör och projektledare för 3D-projektet.
Individanpassade kanyler
Att printa en produkt tar cirka en till åtta timmar, beroende på hur komplex den är.
– Halsen och stomat skannas och filen från skannern kan bearbetas digitalt i olika program. Resultatet kan även kombineras med delar skapade i ett tredimensionellt CAD-program. Sedan överförs resultat till en 3D-printer som kan printa ut en individanpassad trakealkanyl åt patienten.
Även användningen av CT-bilder ingår i projektet och här kan man jobba internationellt, eftersom man slipper att fysiskt flytta patienten.
– Vi fick en CT-bild på en strupe från en patient i Norge och utifrån den kunde vi skapa en kanyl som passade, så det här arbetet går även att genomföra på distans, säger Stefan.
Underlättar undervisning
Men det är inte bara strupar som skannas. Tekniken sprids och nyttjas även på andra sätt.
– Vi har skannat ett komplicerat sår åt kliniskt utbildningscentrum och gjort en gjutform och en 3D-modell av det – så att fler elever kan öva på ett realistiskt sår. Det går lätt att gjuta nya modeller för varje studentgrupp, säger Stefan.
Vinst för patienten
Utöver vinster med större precision och mindre manuellt precisionsarbete så innebär tekniken stora vinster för patienten.
– Den här tekniken gör att patienten inte behöver tillbringa lika mycket tid på sjukhuset. Hen blir hjälpt snabbare och kan vänta på sin anpassade trakealkanyl hemma i stället för på sjukhuset, säger Klara Geisewall, projektansvarig för 3D-projektet, och chefsjuksköterska på Nationellt Respirationscentrum, NRC.
Kan spridas
3D-printern som används ägs av DS Innovation, men finns hos teknikerna på NRC. Detta projekt har pågått i drygt ett år, och det är nästan bara ekonomin som hindrar tekniken från att utvecklas och spridas till andra verksamheter.
– Vi har kompetens att expandera det här projektet, men många av de dataprogram som behövs är väldigt dyra. Man måste givetvis även behålla patientsäkerheten och arbeta med material som är godkända för medicinskt syfte, säger Stefan.
Projektet drivs gemensamt av Nationellt respirationscentrum och Medicinsk teknik, även röntgen bistår med kompetens och 3D-rekonstruktioner från CT-bilder.