Personcentrering + AI = Patientsäkerhet
Personcentrerad vård och artificiell intelligens är två områden som förenas i utvecklingen av den digitala anamnestagningen – och resultatet blir ökad patientsäkerhet.
Digital anamnes, där patienten får besvara AI-genererade frågor på en läsplatta, ger en lika bra träffsäkerhet i riskbedömning hos patienter med hjärtproblem som läkares anamnestagning, visar de senaste rönen.
Studien pågår sedan 2017 och involverar patienter som söker för bröstsmärtor på Danderyds sjukhus hjärtakut och det digitala verktyget Cleos. Efter EKG och blodprov får patienterna fylla i sin sjukdomshistoria och symtom och kan markera på bilder var smärtan sitter.
Baserat på svaren kommer relaterade följdfrågor, som ett avancerat digitalt flödesschema som efterliknar en läkarintervju. Genom att mata in insamlade data i ett skattningsverktyg får man en indikation om hur sannolikt det är att patienten kommer drabbas av hjärtinfarkt. De som har låg eller ingen risk kan åka hem tidigare och slipper vänta på onödiga undersökningar.
Cleos – en digital kollega
Den digitala anamnesen blir mer utförlig och AI-verktyget Cleos kan uppmärksamma diagnoser med liknande symtom som hjärtinfarkt, som tex instabil kärlkramp – som kan vara livshotande.
– Vi förlitar oss ofta på vad blodprov, datortomografier och andra dyra utredningar visar, men här får patienten i lugn och ro beskriva sina besvär och läkaren kan använda det AI-genererade underlaget som stöd i sitt arbete, säger Helge Brandberg, forskare och hjärtläkare på Danderyds sjukhus.
Tekniken är ett komplement och ett stöd för läkaren, och resultatet blir en bedömning som är mer patientsäker. Man kan se Cleos som en läkarkollega som tar en ytterligare titt på patienten och kanske upptäcker något som läkaren inte sett vid sin ordinarie undersökning.
Mer stöd för de sköraste
Den pågående forskningen visar att patienter över 70 år har sämre förmåga att fylla i den digitala anamnesen, och givetvis utesluts även patienter som av andra orsaker inte klarar av att medverka, till exempel de som drabbats av demens.
– Med den vetskapen får vi vara försiktiga med att dra AI-baserade slutsatser kring exempelvis äldre patienter. Fördelen med att använda detta system i praktiken är ju att läkaren kan ägna mer tid åt de patienter som behöver mer hjälp, vilket ökar patientsäkerheten för våra sköraste patienter, säger Helge.
Säkrare diagnoser inom fler områden
Programmet kan enkelt anpassas till andra sjukdomar och symtom som exempelvis buksmärta eller yrsel och informationen sparas på ett sätt som underlättar inmatning i mer avancerade modeller, såsom maskininlärning.
– Nästa steg är att undersöka den hälsoekonomiska vinsten men också att se vilka av frågorna som var viktigast att ställa för att komprimera intervjun och få resultatet snabbare. I slutändan handlar det om att ge en snabbare och säkrare diagnos. Det både ökar patientsäkerheten och minskar belastningen på sjukvården, säger Helge Brandberg.
Korta fakta om digital anamnes och Cleos
- Underlag för forskningen var 1 000 patienter som sökt vård för bröstsmärta under 2017 till 2019, medelålder på medverkande var 55 år.
- I algoritmen finns 17 000 beslutsnoder som ser till att rätt frågor ställs.
- Datan matas in i tre olika skattningsverktyg som tillsammans med patientens elektroniska hälsodata bedömer risken för en allvarlig kardiovaskulär händelse inom 30 dagar.
- Med allvarlig kardiovaskulär händelse menas i studien hjärtinfarkt, kärlkramp, revaskularisering eller död.
- Cleos står för Clinical expert operating system och ägs av Karolinska Institutet.
- Forskningen drivs av hjärtläkarna Helge Brandberg, Jonas Spaak och Thomas Kahan vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus (KIDS) i samarbete med Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet (LIME).