Livsviktigt att prata om döden
Mårten Frenning är en av njurmedicinska klinikens kuratorer. En stor del av hans jobb innebär att prata om döden.
– Det är lite speciellt med dialyspatienter då vi ofta vårdar dem hela vägen från insjuknande till att de går bort. Många är här flera gånger i veckan, man lär känna dem och ofta också deras anhöriga, säger Mårten.
Det kan vara svårt att prata om döden, även om man är kurator. Det bästa är om man har möjlighet att ta upp ämnet under en längre tid och prata om hur det känns, vilka rädslor som finns och kanske om hur man vill att det ska bli, innan läget är ”akut”.
– Jag tänker ibland att jag ska se på patienter som ”subjekt” medan vårdprofessionen måste se patienten som ”objekt”. Deras uppgift är att bota och lindra, min är att lyssna som medmänniska. Jag kan inte säga vilken medicinsk behandling som behövs men jag kan fånga upp oro och tankar hos våra svårt sjuka.
Vem avgör livskvalitet?
Mårten jobbar också med etiska forum tillsammans med vårdpersonal, där man diskuterar frågor som det inte finns några självklara svar på. Som till exempel "När är det för sent att påbörja en dialysbehandling?" En dialyspatient kan själv välja att avsluta sin behandling. Då får patienten palliativ vård som är lindrande, ångestdämpande och lugnande. Men det kan vara svårt för anhöriga att förstå.
– Ett sådant beslut är patientens eget. Kuratorn kan hjälpa till så att anhöriga orkar lyssna på den som väljer att avsluta sin behandling, och förhoppningsvis förstå hens känslor och tankar. Åter igen blir det en etisk fråga. Vem avgör någon annans livskvalitet? Det är viktigt att ha med anhöriga i dessa diskussioner.
För medarbetare i vården kan det vara svårt att prata om döden. Om man är förberedd och själv väljer när ett svårt samtal ska ske är det lite lättare. Men om patienten plötsligt säger att hen inte längre vill leva, när man är mitt uppe i något annat, kan det vara svårt att bemöta.
– Mitt bästa tips om man känner sig obekväm med att prata om döden är att låta patienten prata om det hen vill, och som vårdpersonal bara lyssna. Bekräfta känslorna och säg till exempel ”jag förstår att det känns jobbigt nu”. Fråga om patienten vill prata med någon i lugn och ro och meddela sen kuratorn som kan komma dit.
De svåra samtalen
På sjukhuset finns även kyrkans medarbetare som kan komma och prata med patienterna och många avdelningar har värdar från Röda Korset som kan komma och lyssna, hålla en hand eller bara finnas där.
En av de svårare uppgifterna är efterlevandesamtal. Dessa samtal görs till anhöriga när någon gått bort på sjukhuset, och brukar vara väldigt uppskattade. Alla har olika behov av att prata av sig och ibland innebär samtalet att man får hänvisa vidare till exempelvis en läkare som kan ge svar på de medicinska frågorna.
– Det är svårt att ringa en människa som just förlorat en närstående. Men samtalen kan också kännas som ett bra sätt att säga hejdå till de anhöriga som också avslutar sin kontakt med sjukhuset.
Många anhöriga berättar om sådant de hade velat säga till den som dött. Som vårdpersonal och kurator kan man hjälpa till och uppmuntra anhöriga till att prata om sådant innan det är för sent.
– Man behöver inte bli så dramatisk, men kan hjälpa till lite att locka fram samtal som är bättre att ha innan patienten går över i den palliativa vården. Vi som jobbar med människor som är svårt sjuka måste vara trygga i oss själva i dom här frågorna – och våga prata om döden.
Fakta om kuratorns roll
På Danderyds sjukhus är alla kuratorer klinikanslutna och finns inom sjukhusets alla specialiteter. En eller flera kuratorer kan vara knutna till den klinik där du går. Kuratorns kompetens omfattar:
- Psykosocial problematik; synliggöra hur fysiska, psykiska och sociala faktorer samverkar och påverkar hälsa och livssituation.
- Samtalsbehandling med klargörande, motiverande och/eller bearbetande samtal under kortare eller längre tid som hjälp för att orka med en svår situation och få stöd i att klara använda sina egna resurser.
- Krisbehandling; stöd och möjlighet till bearbetning av akuta kriser och sorgereaktioner för patient och/eller anhörig.
- Ge närstående och anhöriga psykosocialt och praktiskt stöd.
- Sociala frågor; vägledning och information om social lagstiftning, socialförsäkring och samhällets övriga resurser. Samordnande mellan sjukhuset, andra vårdgivare och myndigheter.
Sök på #prataomdöden för fler artiklar om hur Danderyds sjukhus arbetar med vård i livets slutskede.