Till dig som har brutit handleden

Handledsfraktur och dess behandling

I underarmen finns två ben – radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Fraktur i strålbenet så kallad radiusfraktur är den vanligast förekommande frakturen. Alla frakturer är olika bl a beroende på skadans utseende och olyckans art. Det finns olika sätt att behandla frakturen.
Metoden väljs bland annat utifrån frakturens utseende;

  • Enbart gips
  • Operation med fixering av platta i kombination med gips
  • Operation med fixering med stift i kombination med gips
  • Hoffmaninstrument

Du kan läsa mer om plattfixation, stift och hoffmaninstrument längre ned på sidan.

Det är viktigt att ditt gips sitter bra och att du kan böja och sträcka fingrar, knogar och tumme utan att gipset tar emot. Gipset får inte blir vått eftersom det då luckras upp. Tänk på att skydda gipset då du duschar eller då du är ute i regn eller snö.

Kontakta Ortopedmottagningen i följande fall:

  • Ökad eller nytillkommen smärta i eller omkring frakturen
  • Feber (som inte tveklöst beror på annan sjukdom)
  • Gipset skaver/trycker eller sitter för hårt
  • Fingrarna är kraftigt svullna och blanka
  • Känselnedsättning
  • Köldkänsla
  • Varbildning i såren runt pinnarna (Hoffmaninstrument)
  • Ramkonstruktionen känns lös eller ostadig. (Hoffmaninstrument)
  • Rodnad eller svullnad runt pinnarna på huden (Hoffmaninstrument)
  • Om du är osäker eller har frågor

Smärta

Smärta de första veckorna är vanligt och eventuellt behöver du ta smärtstillande tabletter regelbundet även under en längre period. Smärtan får ej hindra träning och sömn. Smärta kring axelleden är vanligt i samband med handskada. Smärtan minskar när du rör axeln aktivt. Vid fortsatta besvär med axeln, vänligen ta kontakt med fysioterapeut inom primärvården.

Vid en handledsfraktur skadas, utöver skelettet, även mjukdelar framförallt ledband (ligament). Det kan beskrivas som en stukning av handleden likt den man kan få i fotleden. Smärta och stelhet efter avgipsning kommer oftast från mjukdelarna och inte frakturen i sig.

Svullnad

Vid en handledsfraktur är risken stor att handen svullnar. Svullnaden beror på att armen pga. skadan har nedsatt rörlighet och musklerna inte kan arbeta som vanligt med att pumpa tillbaka vävnadsvätska i blodbanan. Om svullnaden blir kvar bidrar den till inskränkt rörlighet. Det är vanligt att handen känns svullen och stel varje morgon.

För att motverka svullnad är det viktigt att du:

  • Tränar armar uppåt sträck med samtidig fingerknytning ca 10 repetitioner/vaken timme.
  • Använder handen så gott det går i dina vardagliga sysslor.
  • Undviker varma handbad och bastu då värme ökar svullnad.
  • Undviker att gå med armen hängande under längre tid.

    Människa, med gips på ena handleden, som sträcker upp båda armarna med sträckta och spretande fingrar för att sedan dra ner armarna med knutna händer.

Att använda handen i vardagen

Den bästa träningen är oftast att genast börja använda handen så normalt som möjligt. Försök att använda handen till alla möjliga lätta sysslor, såsom äta med bestick, använda mobilen, skriva på tangentbord samt vid av- & påklädning.

Sveriges första professor i handkirurgi, Erik Moberg, uttryckte det på detta sätt: ”Det bästa sättet att träna en skadad hand är att gipsa den friska”.

Belastning

Belastning av handen under läkningstiden är begränsad under vanligtvis sex till åtta veckor. Under denna period ska handen inte belastas genom att bära eller lyfta tyngre föremål. Undvik även den belastning som uppstår vid att dra och skjuta exempelvis tyngre dörrar. För det mesta kan man belasta fullt efter 12 veckor.

För dig som är opererad avgör operatören hur mycket du kan belasta handen. Kontakta ortopedmottagningen eller Arbetsterapin (se kontaktuppgifter nedan) om du är osäker. 

Vid 12 veckor tillåts vanligtvis aktiviteter där du riskerar att ramla och ta emot dig exempelvis skidåkning, fotboll mm.

Viktigt att inte belasta över smärtgränsen!

Träning

Påbörja träning enligt ”Träningsprogram under fixationstiden” dagen efter du fått ditt gips. Det är normalt att det gör ont och stramar vid träning, men det är ingen risk att det blir en ny fraktur. Utför rörelserna långsamt och koncentrerat. Det är viktigt att träna aktivt med den skadade handen och inte ta hjälp av den ”friska” handen. Även under tiden när din hand är gipsad är det viktigt att träna de leder som ej är fixerade.

Träningsprogram under fixationstiden

Ta ut rörligheten så långt du kan och håll kvar ca fem sekunder i varje ytterläge. 

Utför detta program ca fyra ggr/dag, varje övning ca 10 ggr, om inget annat anges.

1.

Människa, med gips på ena handleden, som sträcker upp båda armarna med sträckta och spretande fingrar för att sedan dra ner armarna med knutna händer.

  • Sträck upp båda armarna rakt upp i luften, spreta och sträck på fingrarna.
  • Knyt sedan händerna och för ned armarna till tills båda händerna är i nivå med axlarna.

2.

Människa sett från sidan som böjer respektive sträcker i armbågen

  • Placera överarmen intill kroppen. Böj och sträck i armbågen.

3.

Överkroppen på en människa som håller sina händer vid sidan av respektive öra. Först vinklas armbågarna in och ihop mot varandra för att sedan föras ut på sidan.

  • Placera båda händerna vid varsin sida av huvudet.
  • För ihop armbågarna framför ansiktet och vinkla sedan ut
    armbågarna åt sidorna igen

4.

En underarm med gips placerad med armbågen på ett bord. Fingrar som böjs respektive sträcks.

  • Placera den skadade armen med armbågen på ett bord.
  • Håll ut tummen.
  • Knyt in fingrarna ända in till handflatan/gipset.
  • Sträck ut och spreta ordentligt med fingrarna.

5.

Underarm med gips över handleden med armbågen mot ett bord. Tumme som möter pekfinger, alla fingrar inklusive tumme som sträcks.

  • Placera den skadade armen med armbågen på ett bord.
  • Böj tummen mot en fingertopp i taget, forma ett O. Börja mot pekfingret.
  • Avsluta med att böja tummen till lillfingerbasen.
  • Viktigt att sträcka ut både tumme och fingrar mellan varje
    finger som tummen möter.

Efter avgipsning

Efter avgipsning är det vanligt att du är stel i handledsrörelser och rotationsrörelser i underarmen – oftast stelare än du förväntat dig.

När gipset är borttaget påbörjas det viktiga arbetet att träna upp rörligheten i handled och underarm. Av din arbetsterapeut får du bland annat instruktioner om användandet av handen och handträningsprogram efter just din hands behov.

Efter avgipsning rekommenderar vi att du införskaffar ett handledsstöd i syfte att avlasta och eventuellt smärtlindra handleden. Vår erfarenhet är att man inte blir stel av att använda ett handledsstöd utan att det ger en skön avlastning och gör att du lättare använder handen i vardagen.
Din arbetsterapeut kan tipsa dig om lämpligt handledsstöd.

Prognos

Hur bra du blir efter din fraktur beror på skadans omfattning, hur väl anatomin gått att återskapa, ev komplikationer och inte minst din egen träningsinsats. Kvarstående besvär som exempelvis inskränkt rörlighet, nedsatt styrka kan förbättras upp till ett år efter skadan. Detta gäller även smärta eller värk. Tidigast ett år efter skadan kan slutresultat utvärderas.

Träningsprogram efter avgipsning

Utför detta program ca fyra ggr/dag, varje övning ca 10 ggr, om inget annat anges.

  • Sätt dig ner vid exempelvis ett matbord där du kan placera armågarna på bordet med bra kroppställning.
  • Ta ut rörligheten så långt du kan och håll kvar ca fem sekunder i varje ytterläge.
  • Vid träning får det strama och dra men det ska ej smärta.

1.

Underarm med armbåge placerad på ett bord. Böjda respektive sträckta fingrar

  • Placera den skadade armen med armbågen på ett bord.
  • Håll ut tummen.
  • Knyt in fingrarna ända in till handflatan.
  • Sträck ut och spreta ordentligt med fingrarna.

2.

Människa sittande vid ett bord med ena armbågen placerad på ett bord med handflatan mot sig.

  • Placera den skadade armens armbågen på ett bord.
  • Armen i ”armbrytarposition”.
  • Vrid handflatan mot dig 10 gånger, gå tillbaka till armbrytarposition mellan varje vridning.
  • Vrid handflatan från dig 10 gånger, gå tillbaka till armbrytarposition mellan varje vridning.

3.

En underarm med armbågen placerad på ett bord. Andra handen håller runt underarmen

  • Placera den skadade armens armbågen på ett bord.
  • Håll i den skadade armen mitt på underarmen med hjälp av friska handen.
  • Fäll in den skadade armen framför kroppen så att du kan titta på
    handleden.
  • Håll fingrarna lätt böjda i den skadade handen och vinkla handleden bakåt.
  • Slappna av i fingrarna och vinkla handleden framåt.

4.

Människa som sitter vid ett bord med ena armbågen på ett bord. Den andra handen håller runt underarmen..

  • Placera den skadade armens armbågen på ett bord.
  • Ta hjälp av friska handen och håll runt den skadade armen.
  • Vinkla handleden i sidled, alternera mot lillfingersidan och
    mot tumsidan.
  • Rörelsen liknar hur du vinklar handleden när du kastar pil.

Operationsmetoder

Platta

Plattfixation är den vanligaste operationsmetoden för att fixera en handledsfraktur. En metallplatta skruvas fast mot skelettet, under mjukdelarna och huden. Vanligtvis fästes plattan på undersidan av  andleden. Metallplattan, som är liten och tunn, fixerar brottet med hjälp av skruvar. Plattan är vanligtvis gjord av titan men det finns olika former av metall beroende på typ av platta.

Majoriteten av de patienter som opererats med platta får inga besvär av den eller skruvarna och plattan lämnas kvar på skelettet. Några patienter kan uppleva kvarstående besvär och plattan kan då opereras bort när skelettet är läkt. Kvarstående smärta eller besvär beror ofta på mjukdelarna och inte på plattan.

Efter operation får du vanligtvis ett gips under två veckor. Gipstidens längd kan dock variera beroende på läkarens bedömning. Stygnen tas oftast bort efter två veckor i samband med av – eller omgipsning. Du skall inte tvätta såret under de tre till fyra närmsta dygnen. Därefter är det bra ha en kirurgtejp på såret/ärret för att främja ärrläkning.

Stift

En metod att behandla frakturen är att sätta tunna metallpinnar inne i skelettet för att hålla frakturen i rätt läge. Fixationen kompletteras därefter med en gipsskena under vanligtvis fyra veckor. Efter att man tagit bort stiften ska du skall inte tvätta såret under de fyra till fem närmsta dygnen. Därefter är det bra att ha en kirurgtejp på såret/ärret för att främja ärrläkning.

Hoffmaninstrument

Hoffmanfixering innebär att frakturen fixeras med en yttre ram på utsidan av huden, så kallad extern fixation eller Hoffmaninstrument.
Hoffmaninstrumentet brukar för det mesta få sitta kvar i fyra till sex veckor.

Använd plastpåse och kirurgtejp då du t ex duschar. För att undvika infektion runt pinnarna är det viktigt att nedanstående anvisningar följs
efter 10-dagarskontrollen på ortopedmottagningen:

  • Spola hud och ram med ljummet vatten i duschen 
  • Tvätta huden runt pinnarna med flytande tvål och vatten
  • Använd inte sprit- eller jodlösningar
  • Undvik tjocka förband och salvor
  • Lufta huden ofta

Avgipsning

Vid enbart gipsbehandling (ej operation):
Ta kontakt med arbetsterapeut i Primärvården för avgipsning och rehabiliteringsstart. Du hittar närmaste enhet via 1177.

Vid operation:
Du kommer att kallas till Ortopedmottagningen för avgipsning,borttagning av stygn samt till Arbetsterapin vid Danderyds sjukhus
för rehabiliteringsstart.

 

Kontakta oss

Arbetsterapi
Funderar du över något i samband med din skada eller behöver boka om din tid, vänligen ring vår reception 08–123 553 22.

Ortopedmottagning
Återuppringningstjänst, tel: 08–123 569 12

Då det är många som ringer är det säkrast att få en återuppringningstid om du ringer tidigt på dagen. Det går också bra att kontakta oss via 1177:s  e-tjänster.

Akutmottagningen
Via växel, tel: 08–123 550 00