Värt att veta om stroke

På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter med stroke eller TIA varje år. Du är en av dem.

Här får du veta mer om sjukdomens bakgrund, hur utredningen går till, de vanligaste läkemedlen och om hur vi arbetar på strokeenheten. Du får också viktiga råd om vad du själv kan göra när du kommit hem och vart du ska vända dig med eventuella frågor.

De flesta som råkat ut för en stroke förbättras och många blir helt återställda. Hur lång tid detta tar varierar mycket och man kan i akutskedet inte säkert förutsäga hur det kommer att gå för en enskild patient. För att uppnå bästa resultat är din egen medverkan viktig. Ett väl fungerande vårdteam och stöd från dina närstående är också av stor betydelse.

  • Stroke är en sammanfattande benämning på de tillstånd som uppstår till följd av en akut störning i hjärnans blodcirkulation. Oftast är det en blodpropp som orsakar detta, men ibland är det en blödning. Övergående syrebrist, p.g.a en propp som löser upp sig själv kallas TIA, (Transitorisk Ischemisk Attack). Syrebrist kan leda till att hjärnceller skadas. 

    För att hjärnan ska fungera krävs syre och näring från blodet. Hjärnan utgör 2 % av kroppsvikten, men tilldelas 20 % av blodförsörjningen. 

    Syrerikt blod pumpas från hjärtat till hjärnan via fyra kärl: två på halsens framsida (carotis) och två i nacken (vertebralis). Dessa fyra kärl är förbundna med varandra och samverkar så att hjärnan blir rikligt försörjd.

  • Syrerikt blod pumpas från hjärtat till hjärnan via fyra kärl: två på halsens framsida (carotis) och två i nacken (vertebralis). Dessa fyra kärl är förbundna med varandra och samverkar så att hjärnan blir rikligt försörjd.
  • Storhjärnan är uppdelad i en höger och en vänsterhalva. Lillhjärnan sitter i bakre delen av skallen. Olika delar av hjärnan har olika funktioner. Generellt sett kan man säga att den vänstra hjärnhalvan styr och tar emot signaler från höger kroppshalva och vice versa. Det beror på att nervtrådarna korsas när de lämnar hjärnan.

    Vem löper risk att få stroke?

    Stroke är en av våra vanligaste sjukdomar. Varje år insjuknar cirka 21 000 personer i Sverige. Bara i Stockholm får cirka 4 500 personer stroke per  år. Risken ökar med stigande ålder.

    Propp

    Om en blodpropp täpper till ett kärl i hjärnan uppstår syrebrist som gör att nervcellerna i området skadas. De kan då varken ta emot eller skicka ut signaler. Följden blir symtom, som t ex förlamning, nedsatt känsel eller talsvårigheter, beroende på var proppen sitter. Blodpropp är den vanligaste orsaken till stroke. Ofta bildas proppen på plats i hjärnans kärl. Ibland bildas den i hjärtat, eller i ett halskärl och följer med blodströmmen till hjärnan.

    TIA (Transitorisk Ischemisk Attack)

    TIA innebär en övergående syrebrist. Symtomen är desamma som vid stroke. Skillnaden är att symtomen försvinner helt inom 24 timmar, oftast inom en timme.

    Blödning

    Hjärnblödning innebär att ett litet kärl i hjärnan brister och blod strömmar ut i omgivande vävnad. Då uppstår brist på syre och näring.

     

  • Bilden illustrerar att den vänstra hjärnhalvan styr och tar emot signaler från höger kroppshalva och vice versa.
  • Halvsidig kraft- eller känselnedsättning

    Halvsidig kraftnedsättning är det vanligaste symtomet vid stroke men man kan också uppleva nedsatt känsel på ena sidan av kroppen.

    Afasi

    Om skadan uppkommer i vänster hjärnhalva kan förmågan att använda och förstå språket drabbas. Hos högerhänta sitter talcentrum i vänster hjärnhalva.

    Neglect

    Om skadan uppkommer i höger hjärnhalva, kan ouppmärksamhet bli ett problem.

    Hemianopsi

    Om skadan sitter i nackloben drabbas patienten av synfältsbortfall.

    Dysartri

    Om skadan i hjärnan drabbar muskler i mun och svalg kan man få svårigheter att artikulera. 

    Yrsel och sväljningssvårigheter

    Andra symtom kan vara, yrsel och sväljningssvårigheter. Huvudvärk är relativt sällsynt.

  • Bilden illustrerar en halvsidig kraft- eller känselnedsättning
  • Det är viktigt att man kommer snabbt till sjukhus om man drabbas av symtom som kan tyda på stroke, och även om symptomen har lindrats eller försvunnit helt.

    SOS Alarm, som svarar när man ringer 112, frågar vad som har hänt, insjuknandetid, och hur du mår nu. Om de tolkar symtomen som stroke, skickar de skyndsamt en ambulans. 

    Ambulanspersonalen gör också en bedömning. Man kan tycka att man får svara på samma frågor flera gånger, men alla vill göra sin egen bedömning av situationen. Bedömer ambulanspersonalen att det rör sig om stroke kan de förvarna sjukhuset så att strokepersonalen kan möta upp på akuten eller röntgen.

    På sjukhuset gör vi en datortomografi, tar blodprover, EKG och vi frågar om tiden för insjuknandet igen då den kan vara viktig. Vi gör regelbundna tester av neurologisk funktion och kontrollerar blodtrycket.

  • Urakut

    En patient som insjuknar plötsligt och som kommer snabbt till sjukhus, där datortomografi uteslutit blödning, kan ibland erbjudas proppupplösande behandling, s.k. trombolys inom 4,5 timmar från debut av symtom. Det är en behandling som ges i dropp under en timme. Avsikten är att lösa upp proppen så att blodflödet återskapas. Behandlingen är inte ofarlig varför den inte passar alla. Läkaren gör alltid en individuell bedömning. Ibland kan det även bli aktuellt att dra ut proppen, s.k. trombektomi. Detta görs på Karolinska sjukhuset.

    Akut

    Blodplättarna, som cirkulerar i blodet har en central roll i bildandet av en propp som kan orsaka stroke. Acetylsalicylsyra (ASA) hämmar blodplättarnas förmåga att klibba ihop sig och bilda proppar. Därför ordineras ASA till de flesta patienter som drabbats av akut stroke. Har man svårt att svälja kan man istället få ett stolpiller.

    Stroke kan ibland drabba sväljningsförmågan. På avdelningen görs vid
    ankomst ett sväljtest för att säkerställa att det man sväljer inte rinner ner i luftstrupen och där kan orsaka lunginflammation. Vid osäkerhet ges dropp de första dygnen. Om man inte kan svälja kan man få slang till magen via näsan. Blodtrycket stiger vanligen vid akut syrebrist i hjärnan. Blodtrycket kontrolleras därför till en början var 4:e timme, liksom symtomen.

    Feber ställer högre krav på blodtillförseln i hjärnan, därför kontrolleras temperaturen flera gånger och vid behov ges febernedsättande. För högt eller för lågt blodsocker kan försämra förloppet och kontrolleras vid behov.

  • Studier har visat att de strokepatienter som vårdas på strokeenheten klarar sig bättre på lång sikt. Det beror delvis på att vi har ett multidisciplinärt  arbetssätt, d.v.s ett team av personer med särskilt intresse för stroke som arbetar tillsammans runt patienten. Närstående utgör också en viktig del. På strokeenheten har vi regelbunden utbildning av all personal, patienter och närstående. Ta gärna del av våran filmföreläsning om Stroke som du finner på www.ds.se/Strokemottagning.

    Teamet

    Teamet består av undersköterska, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator, läkare och elever. Efter det första dygnen fokuseras behandlingen på att förebygga komplikationer, rehabilitera och förhindra återinsjuknande. Vi gör en individuell bedömning utifrån teamets alla observationer.

    För den som fått stora funktionsnedsättningar kan det handla om att klara sig själv på toaletten, kunna äta och dricka, förflytta sig inne och ute, medan den som är mindre funktionshindrad kan behöva testa trappträning eller att resa sig från golvet utan hjälp. 

    Alla handikapp är inte synliga. Det är viktigt att man själv blir varse och lär sig hitta strategier för att klara sitt liv. Att behandla riksfaktorer är en del i att förhindra återinsjuknande.

    De flesta patienter som insjuknar i stroke kommer direkt hem efter en kortare vårdtid på strokeenhet. Väl hemma kan man få träning med hjälp av neuroteamet. Vissa kan behöva fortsatt inneliggande vård på annan enhet. Andra behöver hjälp med omvårdnad av kommunen. Då hålls ett möte på sjukhuset eller i hemmet.  

    Carotisduplex

    Med hjälp av ultraljud kan man undersöka halskärlen som för syrerikt blod till hjärnan. Man kan då se om kärlväggen är förtjockad, om det finns åderförfettning eller om blodflödet är påverkat av en kärlförträngning. Den informationen påverkar val av behandling och ibland kan operation bli aktuell.

  • Bilden illustrerar en ultraljudsundersöka av halskärlen
  • Rökning ökar risken för åderförkalkning och stroke. Slutar man röka minskar risken redan efter ca ett år, och efter 10 år finns ingen skillnad längre mot icke-rökare.

    Livsstilsfaktorer

    Övervikt, hög alkoholkonsumtion och brist på motion är livsstilsfaktorer som ökar risken för stroke. Kroppsmassan bör ligga < 25 kg/m2. Kvinnor är generellt känsligare för alkohol än män.

    Högt blodtryck

    Högt blodtryck är en av de viktigaste faktorerna för utveckling av åderförkalkning. Målet är att nå ett blodtryck lägre än 140. När man drabbats av stroke är blodtrycket till en början högt och kan sjunka efter en tid. Det är därför viktigt att följa blodtrycket på sikt.

    Högt kolesterolvärde

    Högt kolesterolvärde ökar risken för åderförfettning. Man brukar sträva mot att det ”onda” kolesterolvärdet (LDL) ska ligga < 2,0. För att minska  kolesterolvärdet erbjuds kolesterolsänkande läkemedel utöver dietråd. Be att få träffa en dietist på din vårdcentral.

    Diabetes

    Diabetes ökar risken för åderförfettning och även risken för högt blodtryck.  För att minska risken är det viktigt att man har en bra kontroll d.v.s. att man inte ligger för högt eller för lågt i blodsocker.

    Förmaksflimmer

    Normalt slår hjärtat regelbundet, men hos en del personer slår det oregelbundet. Oregelbunden hjärtrytm, förmaksflimmer, ökar risken för att blodproppar ska bildas i hjärtat, följa med kärlen och orsaka stroke. Dessa proppar kallas embolier. Man kan ha förmaksflimmer utan att veta om det. Ibland har man ett förmaksflimmer som kommer och går.

  • Bilden illustrerar ett hjärta där man kan se ett koagel  i en av kamrarna, som sedan följer med ut från hjärtat och så småningom orsakar en propp i hjärnan (stroke).
  • Här följer en kortfattat sammanställning över läkemedel som kan bli aktuella för dig. Dessa informationstexter är ej fullständiga läkemedelsbeskrivningar. En del läkemedel har fler användningsområden än vad som beskrivs här. För mer utförlig information om dina läkemedel se Patient-FASS, www.fass.se

    Preparatnamn
    Lågdos acetylsalicylsyra, ex. Trombyl.

    Hur verkar Trombyl?
    Minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig och bilda proppar. 

    Bra att veta om Trombyl
    Kan hos personer med känslig mage ge upphov till magbesvär, halsbränna och sura uppstötningar. Besvären kan minska om man tar medicinen tillsammans med mat.

    Preparatnamn
    Clopidogrel, ex. Plavix, Grepid.

    Hur verkar clopidogrel?
    Minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig och bilda proppar.

    Preparatnamn
    Nya orala antikoagulantia (NOAK). ex. Pradaxa, Eliquis.

    Hur verkar NOAK?
    De verkar på olika steg i koagulationen.

    Bra att veta om NOAK
    Man behöver inte ta blodprov lika ofta som Waran. Effekten minst lika bra som Waran.

    Preparatnamn
    Waran (warfarin).

    Hur verkar Waran?
    Waran motverkar ett ämne (vitamin K) som behövs för att blodet ska levra sig (koagulera). Bra att veta om Waran Doseringen är individuell och styrs av regelbundna blodprov. För att minska risken för proppbildning  respektive blödning är det mycket viktigt att det individuella doseringsschemat följs. Du kommer att få en separat informationsbroschyr om Waran. Det är viktigt att du läser den noggrant.

  • Här följer en kortfattat sammanställning över läkemedel som kan bli aktuella för dig. Dessa informationstexter är ej fullständiga läkemedelsbeskrivningar. En del läkemedel har fler användningsområden än vad som beskrivs här. För mer utförlig information om dina läkemedel se Patient-FASS, www.fass.se

    ACE-hämmare

    Exempel på ACE-hämmare 
    Enalapril (enalapril)

    Hur verkar ACE-hämmare
    ACE-hämmare verkar genom att hämma bildningen av ett ämne som gör att blodkärlen dras ihop. Effekten av ACE-hämmare blir då att blodkärlenvvidgas vilket leder till en blod tryckssänkning och en avlastning av hjärtat. 

    Bra att veta om ACE-hämmare
    En del personer som använder medicinen kan få biverkningar som t.ex. hosta. 

    Kalciumblockerare

    Exempel på kalciumblockerare 
    Amlodipin (amlodipin).

    Hur verkar kalciumblockerare?
    Kalciumblockerare vidgar blodkärlen. På detta sätt får blodet lättare att passera och därmed sänks blodtrycket. Effekten av blodkärlsvidgningen blir också att hjärtats arbete underlättas.

    Bra att veta om kalciumblockerare
    Kalciumblockerare kan ibland ge biverkningar som t.ex. vristsvullnad. 

    ARB (angiotensinreceptorblockerare)

    Exempel på ARB
    Losarstad (losartan), Atacand (candesartan)

    Hur verkar ARB?
    ARB verkar genom att motverka effekten av ett ämne som gör att blodkärlen dras ihop. Effekten av ARB blir då att blodkärlen vidgas vilket leder till en blodtryckssänkning och en avlastning av hjärtat.

    Diuretika (urindrivande läkemedel)

    Exempel på diuretika
    Lasix, Furix (furosemid) Salures (bendroflumetiazid) Spironolakton

    Hur verkar diuretika? 
    Diuretika hämmar njurarnas förmåga att återuppta vatten och salt vilket leder till ökad utsöndring av urin. På så sätt blir kroppen av med överskott av vätska vilket avlastar hjärtat och sänker blodtrycket.

     

  • Här följer en kortfattat sammanställning över läkemedel som kan bli aktuella för dig. Dessa informationstexter är ej fullständiga läkemedelsbeskrivningar. En del läkemedel har fler användningsområden än vad som beskrivs här. För mer utförlig information om dina läkemedel se Patient-FASS, www.fass.se

    Statiner

    Exempel på statiner
    Atorvastatin, Simvastatin (simvastatin), Crestor

    Hur verkar statiner?
    Statiner minskar produktionen av kolesterol i levern. Genom kolesterol  sänkning minskar man risken för åderförkalkning. 

    Bra att veta om statiner
    En biverkan av statiner är muskelvärk. Man bör undvika grapefruktjuice.

  • På Strokemottagningen träffar vi våra patienter för ett återbesök. Därefter hänvisar vi till din husläkare om frågor uppstår efter vårdtiden. 

    Telefonförfrågan på 08-123 573 29 till sjuksköterska på Strokemottagningen om frågor uppstår efter utskrivningen. Som patient erbjuds du ett återbesök efter din stroke eller TIA, därefter hänvisar vi fortsatt uppföljning till din husläkare.

    Vart vänder jag mig i framtiden?
    I första hand till din husläkare. Strokeförbundet och Afasiförbundet är aktiva patientorganisationer där man kan få råd och stöd. 

    RIKSSTROKE – ett kvalitetsregister
    Alla strokeenheter i Sverige registrerar i kvalitetsregistret RIKSSTROKE som strävar till att förbättra oss i vården av våra stroke- och TIA-patienter. Du kommer att få en enkät hemskickad ca 3 mån efter utskrivningen om du har fått en strokediagnos av oss. Deltagandet är förstås frivilligt.

  •  

    ADL    Aktiviteter i dagliga livet
    Afasi    Språkstörning
    Arbetsterapeut    Bedömer förmågan att klara vardagliga aktiviteter
    Carotis    Halspulsåder
    Carotisduplex    Ultraljudsundersökning av carotis
    Datortomografi    Skiktröntgen
    Diabetes    Sockersjuka
    Dysatri    Svårigheter att artikulera
    EKG    Enkel hjärnundersökning
    Emboli    Propp som kommer med blodet (från hjärtat)
    Förmaksflimmer    Oregelbunden hjärtrytm
    Geriatriskt    Rehabilitering av patient äldre än 65 år
    Hemianopsi    Halvsidig synnessättning
    Karotis    Främre halskärl som försörjer hjärnan
    Kolesterol    Blodfett
    Kurator    Träffar patient och/eller anhörig för kris- och samtalstöd samt information i sociala och ekonomiska frågor
    Logoped    Bedömer tal, röst, språk, och sväljning
    Neglect    Ouppmärksamhet
    Skjugymnast    Bedömer kroppens motorik och förmåga till förflyttning och balans
    TIA    Transistorisk (övergåense)M Ischematisk (syrebrist) Attack
    Trombolys    Proppupplösande behandling
    Trombos    Propp som bildas i blodkärl
    Vertebralis    Nackkärl som försörjer hjärnan
    Vårdplanering    Samordning av insatser